SVT tar bort rasismen ur Pippi

NÖJESBLADET

Pippi Långstrump kommer inte längre att kalla sin pappa ”negerkung”, utan bara kung.

Hon kommer inte heller att leka ”kines” genom att sträcka ut huden runt ögonen.

Inför nyutgåvan av serien ”Här kommer Pippi Långstrump” har SVT valt att klippa bort "stötande" scener, uppger SVT Kulturyheterna.

Serien sändes första gången 1969 i SVT. Nu kommer en nyutgåva på DVD med bättre ljud och bild. Den kommer även att visas i Barnkanalen under december fast i omklippt version. Det var SVT själva som beslutade att klippa om materialet.

”Kan upplevas sårande”

–  Vi ser att målgruppen är barnpubliken och vi tror att det kan upplevas sårande eller nedsättande för barn som ser och hör det här, säger Paulette Rosas Hott, försäljningschef för program och licensiering på SVT.

Till Aftonbladet säger hon att hon är trygg i sitt beslut som hon fattade tillsammans med Barnkanalens chef.

– Vi hade en dialog med Saltkråkan, som förvaltar Astrid Lindgrens rättigheter, och de höll med oss. Vi skulle aldrig sända ett program idag där sådana uttryck används.

Beslutet diskuteras flitigt i sociala medier under måndagen.

– Jag har suttit i intervjuer hela förmiddagen och inte kollat in Facebook. Jag gissar att det är både ris och ros, som det brukar bli i samband med förändringar, säger Paulette Rosas Hott.

”Astrid var pragmatisk”

När SVT Nyheter frågar Nils Nyman, vd på Saltkråkan AB, om vad Astrid Lindgren hade tyckt om förändringarna svarar han så här:

– Min uppfattning är att hon skulle säga: ”Absolut, det här gör inte historien sämre och det finns en chans att folk tar illa upp”. Hon var väldigt noga med att man inte rörde i hennes verk, men också väldigt pragmatisk när det behövdes, säger Nils Nyman.

FAKTA

Kulturbråk som skapat debatt

Disneys beslut att klippa bort två scener ur Kalle Ankas julafton, där svarta, judar och blondiner framställdes på ett stereotypt sätt vållade häftig debatt julen 2014. 

I norska utgåvor av Pippi i Söderhavet är Efraim Långstrump numera "kung av en söderhavsö" och inte negerkung. I Sverige har Rabén & Sjögren valt att behålla uttrycket, men försett boken med ett förord som förklarar tidens språkbruk.

Barna Hedenhös. Bonnier Carlsen tog inte med "Barna Hedenhös upptäcker Amerika" i nytrycken av sin samlingsvolym om "Barna Hedenhös". I boken framställs indianer stereotypt och kallas för "rödskinn".

Lilla Hjärtat. Stina Wirsén fick hösten 2012 kritik för att "Lilla hjärtat" i några av hennes pekböcker var alltför stereotyp, en svart flicka med tjocka läppar och yviga hårflätor.

Stina Wirsén valde själv att dra in sex av sina böcker efter kritiken.

Tintin i Kongo. I seriealbumet från 30-talet finns en nedsättande syn på afrikaner. Albumet stoppades för utgivning på 50-talet men började tryckas igen 1970 och vållade ny debatt när Kulturhuset i Stockholm ville ta bort Tintinböcker från hyllorna.

Ture Sventon i Paris. 2011 stoppades en återutgivning av "Ture Sventon i Paris" eftersom Författarförbundet som förvaltar rättigheterna till boken inte ville stryka ordet "neger" ur texten.

Källa: Södermanlands Nyheter och Aftonbladet