Bröstidealen syns i barnprogrammen: ”Man blir förskräckt”

#LÅTMIGVARA Under de närmaste dagarna kopplar Nöjesbladet greppet om normerna som säger hur vi ska vara och se ut

1 av 3 | Foto: Karolinska institutet
Ata Ghaderi, professor vid institutionen för klinisk neuro­vetenskap på Karolinska institutet, är kritisk.
NÖJE

Kroppshetsen har blivit vardag.

Vi matas med perfekta kroppar – även i våra barnprogram.

– Man blir förskräckt, säger professor Ata Ghaderi.

Det finns en gammal reklamkampanj som ännu retar gallfeber på Ata Ghaderi.

Han är professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet med särskild inriktning på ätstörningar.

2011 frontade H&M en kampanj med en och samma smala datoranimerade kropp, där ansikte och hudfärg byttes ut på olika bilder.

– Det var exakt samma kropp, men olika nationaliteter. Så det är så vi alla ”ska” se ut. Det skapar en standard som är väldigt långt bort från verkligheten. Jag börjar fundera på vad det är för idioter som gör så, fattar de inte hur det påverkar?

I sitt jobb har han sett kroppsmissnöjet öka markant de senaste 10–20 åren. Många känner sig otillräckliga.

– Ofta leder det till sämre matvanor. Att folk bantar och blir för upptagna av sitt utseende, säger han.

Dokusåporna problematiska

Han tycker att medieföretagen smiter från sitt ansvar.

– Media skapar för stort fokus på utseende och påminner oss hela tiden om idealet och vad som är fint. Och det kan vi inte uppnå. Det är inte många människor som har perfekta tänder, hår, hud och figur samtidigt som de är intelligenta, effektiva, sociala och populära. Media visar en bild där allt det där samlas i en och samma individ. Det gör det nästan aldrig. Kroppen upplevs som något man lätt kan påverka, men så är det inte.

Han menar att dokusåporna är extra problematiska.

– Program som ”Paradise hotel” framhäver det yttre. Dessutom ser alla likadana ut. Hur många överviktiga deltagare har funnits med? Där finns en märklig ytlighet som faktiskt är ganska pinsam. De här serierna är skitbilliga att göra, får massor av tittare och genererar intäkter, men någonstans behöver man ta sitt ansvar för vad man förmedlar och påverkar.

Personligheterna viktigast

Susanne Nylén, presschef MTG Sverige, menar att variationen bland deltagarna i ”Paradise hotel” visst varit bred.

”Givetvis anstränger vi oss för att ha så stor mångfald som möjligt bland deltagarna i ’Paradise hotel’, precis som i alla våra program. Men ”Paradise Hotel” är ett underhållningsprogram, och det främsta kriteriet för vilka som kommer med är därför deras personligheter och inget annat”, skriver hon i ett mejl till Nöjesbladet.

Hon tycker att produktionen tar sitt ansvar.

– Vi gör ett underhållningsprogram i Mexiko, inför varje ny omgång har vi diskussioner kring castingen och jag tycker att vi visar stor bredd, inte minst i senaste säsongen.

Ata Ghaderi menar att svaren är svepskäl.

– Både den som gör ett sånt program och den som medverkar vill såklart hitta en förklaring som gör det hela meningsfullt.

Snäva ideal

Carolina Lunde forskar kring kroppsuppfattning ur ett psykologiskt perspektiv vid Göteborgs universitet och varit med och skrivit boken ”Projekt perfekt”. Hon säger att media visar en väldigt normativ bild med snäva ideal och retuschering, en bild som sedan reproduceras i sociala medier.

– Man visar upp kroppen som ett objekt med betoning på ungdomlighet där tjejer ska vara smala och vältränade och killar vältränade. Ungdomar uppfattar det som att tjejer ska vara inbjudande och sexiga medan killar ska balansera mellan att se manliga ut samtidigt som de inte ska se ut att bry sig, säger hon.

Enligt studier som citeras i boken strävar så många av nio av tio unga killar efter större muskler, och då av estetiska skäl. Kvinnor strävar efter smalhet, och det går ner i åldrarna. En undersökning av 10-åringar som uppfattar sig som överviktiga visade att endast 31 procent faktiskt var det. Tonåringar rakar bort kroppsbehåring, döljer akne och en glansig t-zon med smink och mens talar man tyst om.

Och idealen går långt ner i åldrarna, säger Ata Ghaderi.

– När man är ung och inte utvecklats så många kompetenser är det lätt att man tycker att hela ens värde beror på hur man ser ut. Man begränsar livet, det är synd.

När han sett på tv med sina barn har han sett samma kroppsideal som visas upp i dokusåporna.

– Man blir förskräckt, speciellt av amerikanska program. Tjejer har extremt smala midjor och väldigt stora bröst och läppar, det är tröttsamt. Killarna har breda axlar och är vältränade.

Han tror inte att producenterna förstår hur de påverkar barnen.

– Det är nog okunskap. Barn tittar mer på en figur med stora ögon men har ingen inbyggd preferens att titta på tjejer med väldigt smal midja. Om man upprepar något väldigt mycket upplever individen det som att det är sant, att verkligheten ser ut så.

#LÅTMIGVARA – om kroppshetsen i dag

DAG 3

KRÖNIKA Wollter om kampen mot idealen: ”Är inte rädd”

ENKÄT 6 kända profiler berättar: Så bekämpar vi idealen

INTERVJU Frida Söderlund: Bilden piskade igång hatet

SKRIV SJÄLV Läsarna berättar: Så påverkas vi av hetsen

INTERVJU Paradise Hotel-profilerna: ”Vill vara en förebild”

INTERVJU Gick med i Paradise hotel – för att ändra normerna

INTERVJU Karin Adelsköld: ”Blekte tänderna efter tv-sändning”

Karin Adelsköld: ”Blekte tänderna efter tv-sändning”

INTERVJU Melin: ”Jag blir fan orolig på riktigt”

INTERVJU: ”Idealen syns i barn-tv, man blir förskräckt”