Wretlings diagnoser blir nu scenföreställning

Olof Wretling: ”Det är normalt att vara lite onormal”

1 av 4
NÖJE

Som sex-åring hade han ”Vere in novercae Liviae” - alltså spring i benen.

Nu säger Olof Wretling ifrån mot överdiagnostiseringen.

– En diagnos är ju helt värdelös så länge du inte jobbar med den, säger han.

När Olof Wretling, 41, nyligen beställde ut sin patientjournal chockades han av hur omfattande den var. Sida efter sida med sjukdomar och diagnoser han har fått under sitt liv. Allt från ”spring i benen” och dyslexi till panikångest och ”livlig fantasi”.

– För mig har det alltid resulterat i någon slags skamkänslor över att man inte är normal, säger Olof Wretling.

I föreställningen ”Diagnoserna i mitt liv” ifrågasätter han vårt behov av att diagnostisera och sätta en stämpel på alla.

– Vi borde inte peka på eller påminna varandra om våra tillkortakommanden. Lägg hellre fokus på att det är normalt att vara lite onormal, att man inte behöver sätta en etikett på varandra. Vi kanske bara ska acceptera att vi faktiskt är olika.

Slutade skriva - på grund av dyslexin

På grund av dyslexin slutade Olof Wretling under en lång period att skriva överhuvudtaget.

– Den diagnosen har nog påverkat mig mest, i alla fall utifrån självförtroende. Jag fick alltid tillbaka en uppsjö av röda bockar, kommentarer och pilar i skolan och det blir så fult när det är så rött, säger han.

När Olof Wretling var i 20-årsåldern dog hans pappa. Trots den stora sorgen kunde han inte gråta. Olof fick då kontakt med en läkare som tipsade honom om att skriva brev till sin pappa.

– Det var som att jag återuppväckte skrivandet och då kom jag i kontakt med sorgen. Och sedan dess har jag skrivit, säger han.

Är dubbelaktuell

Olof Wretling är inte bara aktuell med sin nya föreställning. Han spelar också i en teaterversion av det populära radioprogrammet ”Mammas nya kille” som sänts i P3 sedan 2005.

– Det är otroligt spännande att åldras med karaktärerna och se vart de är på väg i livet. Och det är skönt att man kan få förändras med dem. Katla till exempel är nog allting jag inte vågar vara och det finns något otroligt kittlande med en sådan figur.

Tidigare har han främst uppträtt som en del i en ensemble. I nya föreställningen står han istället själv på scenen, enbart med stöd från musikern Jakob Nyström.

– Jag ser det som en chans att utveckla mitt eget berättande. Jag tycker det är bland det coolaste som finns, någon som verkligen kan berätta, säger han.

”Diagnoserna i mitt liv” spelas den 6 och 7 november på Rival i Stockholm.