”När jag fick rollen blev jag lite skraj”

Egentligen började väl Alexander Skarsgårds liv gå i samklang med ”This is the year” redan 2007.

Det var då han bärgade rollen som befälet Brad ”The Iceman” Colbert i HBO-serien ”Generation kill” och också åkte till Afrika för en nästan årslång inspelning.

Men det var i år det realistiska, påträngande dramat om en marinkårspluton på uppdrag i Irak sändes – och blev en succé.

”Otroligt stolt”

– Jag hade väldigt höga förväntningar och de infriades. Jag är otroligt stolt över ”Generation kill”, säger han under en sen frukost på ett stökigt fik i Soho på södra Manhattan.

Inspelningen var dock ingen enkel tango för den 32-årige stockholmaren.

– Dels skulle jag vara stenhård marinkårssoldat, dels amerikan. Och så hade jag den bärande rollen. Jag hade ju aldrig gjort något sånt innan, säger han.

Upp till bevis

– Det var nervöst. Medan de höll på att tillsätta rollerna tänkte jag inte så mycket på det, då var jag tvungen att ha självförtroende. Men när jag väl landade jobbet blev jag lite skraj. Plötsligt hade jag en budget på 500 millar på mina axlar, då var det upp till bevis.

– Fast jag var exalterad också. Det är ju därför jag varit här i fyra år, för att få en sån möjlighet som jag fick.

Att spela vampyr i ”True blood” – också den ett HBO-projekt – tycks vara mindre komplicerat.

Befriande Fabio-peruk

– ”Generation Kill” är det som ligger närmast hjärtat av allt jag gjort, jag älskar det projektet, men att efter i ett går gått runt i kamouflage-kläder och varit den här lakoniske, torre marinkårssoldaten så var det otroligt befriande att få dra på sig Fabio-peruken och spela ut, ler Skarsgård.

– ”Generation Kill” var extremt dokumentärt och torrt och äkta, medan ”True blood” är ... mycket sexigare, med soundtracks och låtar och Cliffhangers och kärlek. Jag kan ta ut svängarna mycket mer. Det är såklart en förmån jobba med de kontrasterna.

”Gillade manuset”

Och nu knyts det skarsgårdska året alltså ihop med ”13” – en re-make av en fransk film om en samling cyniska miljardärer som satsar pengar på rysk roulette.

– Jag har en liten roll, men jag gillade manuset och eftersom det gick att klämma in innan vi börjar spela in andra säsongen av ”True blood” tackade jag ja, jag kände jag att det här var en film jag ville vara med i.

Såna val kan han göra nu, Alexander.

Det är belöningen för fyra års slit i ett Hollywood som för alla andra än de största stjärnorna i princip bara utgörs av en oändlig lång rad möten och auditions och besvikelser.

– Det är såklart jävligt skönt att det lossnat, men jag var faktiskt aldrig särskilt stressad, menar han.

”Som en pyramid”

– Jag har hela tiden trott på min begåvning och känt att det förr eller senare kommer ett projekt som är rätt för mig.

Det projektet kom och nu ... ja, vad händer nu?

– Tillvaron har förändrats en del. Den här världen är ju uppbyggd som en pyramid och jag har tagit ett steg uppåt. Jag måste inte bevisa vad jag kan längre. Nu är målet att nå en nivå där jag får direkta erbjudanden och kan bo där jag vill, till exempel med familjen hemma i Stockholm. Eller var som helst.

Det låter som ett en viss Marit Bergman-hit kan komma att utgöra soundtracket till fler år i Alexander Skarsgårds liv.