Männens dominans i filmvärlden får Jane Campion att se rött

Enda kvinnliga Guldpalmen-vinnarens förslag: En jury med bara kvinnor

1 av 2 | Foto: NORA LOREK/TT
Toppduo. Jane Campion gnuggar näsa med Elisabeth Moss i Cannes. Moss spelar huvudrollen i kommande ”Top of the lake: China girl”.
FILM

CANNES. Hur ska kvinnor få större plats i filmvärlden?

Ett ständigt återkommande diskussionsämne på den nyss avslutade filmfestivalen i Cannes.

Jane Campion, 63, den enda kvinnan som vunnit Guldpalmen, har ett radikalt förslag:

– Man borde pröva ett år att ha en ­jury som bara består av kvinnor, säger hon.

Knappt en vecka efter att årets festival avslutades, så är det ganska givet att ur svensk synvinkel går 70-årsjubileumsupplagan till historien för att Ruben Östlund och ”The square” vann det allra finaste priset Guldpalmen.

Välförtjänt dessutom, enligt min åsikt.

I förväg såg det ut ungefär som vanligt. Av tjugo tävlingsfilmer hade bara tre regisserats av kvinnor. Festivalchefen Thierry Frémaux försvarade, också som vanligt, urvalet med att det bara speglar det utbud han och festivalledningen har att utgå från.

Eftermälet blir dock lite annorlunda i år.

Två av de tre kvinnor som tävlade prisbelönades. Sofia Coppola för bästa regi, Lynne Ramsay för bästa manus.

Det var åtskilliga paneldebattar kring hur kvinnor ska få ta större plats i filmvärlden. En av dem leddes av Svenska Filminstitutets vd Anna Serner, vars arbete här i Sverige kring jämlikhet i filmvärlden bildat skola för flera andra länder.

”Något måste ändras nu”

När jag träffar Jane Campion, på plats för att visa och lansera andra säsongen av tv-serien ”Top of the lake: China girl”, och ämnet kommer på tal – att hon 24 år efter vinsten med ”Pianot”, fortfarande är enda kvinnan som har vunnit en Guldpalm – hugger hon blixtsnabbt:

– Något måste ändras. Nu. Och det gäller i alla led. Även inom filmjournalistiken.

Hon pekar på oss en efter en i intervjugruppen och börjar räkna.

– En, två, tre, fyra, fem, sex män. Och två kvinnor.

Alla får sig ett gott skratt när homosexuella Amir från Israel blixtsnabbt kontrar:

– Räkna inte in mig bland gubbarna.

Jane Campion skrattar också, men återgår snabbt till allvaret i det vi pratar om.

– Förra året tyckte alla det var så fantastiskt när Maren Ade kom med ”Min pappa Toni Erdmann”. För att den var rolig. För att den stod ut från allt annat. För att den hade en kvinna i centrum. Men det borde ju vara självklart att ungefär hälften av filmerna berättade historier ur kvinnlig synvinkel. Vi är hälften av befolkningen. Vi köper hälften av biobiljetterna.

Jane Campion är en veteran på Cannes-festivalen. Hon vann, 28 år gammal, kortfilmspalmen för sin allra första film 1986.

Långfilmsdebuten ”Sweetie” hade också premiär i Cannes, sju år senare.

”Pianot” (1993) gjorde henne inte bara till den enda kvinnan som har vunnit Guldpalmen. Den blev också en stor kommersiell framgång och trefaldig Oscarsvinnare, för bästa skådespelerska (Holly Hunter), bästa kvinnliga biroll (Anna Paquin) och bästa manus (Campion själv).

Flera av hennes senare filmer har också haft premiär i Cannes.

Fler kvinnor i tv-branschen

Nu har hon ägnat de senaste åren åt tv-serien ”Top of the lake”. Första säsongen kom för fyra år sedan och blev både tittarsuccé och flitigt prisbelönad.

– Tv-branschen har betydligt fler kvinnor på höga och beslutsfattande jobb. När BBC erbjöd mig och Gerard (Lee, medförfattare) att göra serien fick vi i princip fria händer. Skriv en serie om vad ni vill, var uppdraget. De hade inga som helst invändningar när vi kom tillbaka med en tv-serie om polisen Robin Griffin (Elisabeth Moss), som specialiserat sig på sexualbrott för att hon själv har sådana hemska upplevelser i sitt förflutna.

När Jane Campion förstår att jag är svensk, tillägger hon:

– Mitt under manusarbetet, vi hade i princip hela historien färdig, läste jag Stieg Larsson-böckerna i Millennium-trilogin. Feminismen i dem påverkade mig nog undermedvetet.

Ordförande i juryn

Någon långfilm har hon inte gjort på senare år, men för för tre år sedan var hon ordförande för juryn som bestämmer vilken film som ska vinna Guldpalmen i Cannes.

För en gångs skull var då kvinnorna i majoritet, 5–4. Förutom Campion var det Sofia Coppola och skådespelerskorna Carole Bouquet (Frankrike), Leila Hatami (Iran) och Jeon Do-yeon (Sydkorea).

Tycker du att ni kvinnor såg på filmerna på ett annat sätt än männen i juryn?

– Absolut. Kvinnorna gick mer på instinkt och när de gillade något var de mer passionerade och kämpade för att just den eller de filmer de gillade skulle få pris.

Guldpalmen gick till manliga turkiska regissören Nuri Bilge Ceylans ”Vinterdvala”, men Juryns stora pris (andra pris) tillföll italienskan Alice Rohrwacher, en av blott två kvinnliga regissörer i tävlingen.

Nu har Jane Campion ett radikalt förslag för att stärka kvinnornas position på världens största filmfestival:

– Ett år borde man pröva att ha en jury med bara kvinnor. Det vore briljant. Jag har sagt det till Thierry och jag säger till alla att tjata på honom. Om det blir något resultat av det, återstår väl att se…

– Det är inte så att jag tror den juryn skulle tänka: Åh, nu måste vi ge Guldpalmen till en kvinnlig regissör. Men det skulle tvinga alla inblandade i festivalen att fundera över hur kvinnor tänker. Kanske skulle någon filmregissör i sitt skapande till och med tänka: Hur kommer kvinnor att uppfatta just den här historien eller scenen? På det hela kanske det skulle ge en mer fantasifull energi och få fler att fundera över hur kvinnor ser på vår värld just nu.

Almodóvar behöver inga råd

Några råd till det här årets juryordförande Pedro Almodóvar kring jämställdhet inom filmbranschen, tyckte hon inte att hon behövde ge.

– Han om någon har väl visat att även män kan göra filmer ur ett kvinnligt perspektiv

Jane Campion besökte alltså årets festival för att visa 6 x 58 minuter av säsong två av ”Top of the lake”.

Egentligen hade hon inte tänkt göra en andra säsong.

– Men när BBC berättade att pengar redan fanns i fall vi var intresserade, så insåg vi att det fanns mer att berätta.

Elisabeth Moss är tillbaka i huvudrollen, den här gången utreder polisen hon spelar ett fall i Sydney, samtidigt som vi får veta mer om hennes personliga förflutna. Nicole Kidman och svenske David Dencik har två andra viktiga roller.

”Top of the lake: China girl” visas på SVT i höst.

Film om ung kvinna på 70-talet

Närmast återvänder Jane Campion till långfilmens värld. Hon förbereder en filmatisering av Rachael Kushners roman ”The flame­throwers”, om en ung kvinna i 1970-talets USA och hennes äventyr bland män, motorcyklar och i konstvärlden.


Jane Campion om ...

Kidman och Englert.
Kidman och Englert.

…Nicole Kidman:

– Andra säsongen av tv-serien (”Top of the lake”) tacklar kvinnor som fött barn, som adopterat och som fått barn genom surrogatmödrar. Allt detta har Nicole Kidman gjort. Därför tyckte jag det kändes okänsligt att ens närma sig henne. Som tur är frågade hon själv om det fanns någon roll till henne.

…David Dencik:

– Han spelar ”the bad guy”. Jag såg hans porträtt i en tidning när jag var i Stockholm och fastnade för blicken. Vi hade provfilmat många när jag kom på bilden på honom och sa: Vi måste provfilma svensken också. Och han var överlägsen. Han gör sin rollfigur attraktiv på ett slags obehagligt sätt.

…Alice Englert:

– Jag tycker min dotter väl förtjänar sin plats i rollistan. Men då vi är två regissörer på serien, fick Ariel (Kleiman) regissera de avsnitt där hon har en mer framträdande roll, det kändes för intimt annars på något sätt.