Kuslig skräckis, utan blod

FILM

The Ring

Amerikansk skräckfilm i regi av Gore Verbinski, med Naomi Watts, Martin Henderson, Brian Cox, David Dorfman, Jane Alexander m fl.

All framgångsrik skräckfilm behöver inte vara fylld av blod, äckel och ultravåld. ”The Blair witch project” är ett exempel. ”The Ring” ett annat. Den japanska skräckfilmen (video- och dvd-premiär i Sverige i veckan) från 1998 blev en enorm succé i hemlandet. Det har gjorts uppföljare och nyinspelningar i Sydkorea och USA.

Hollywood-versionen följer troget originalet.

Några ungdomar ser ett hemskt videoband. Direkt efter ringer telefonen och en röst säger: ”Du kommer att dö om sju dagar.” Vilket de också gör.

När en släkting till en av de döda ungdomarna, en ensamstående mamma, upptäcker detta, tittar hon själv på bandet. Hon börjar rota i dess bakgrund och blir allt mer övertygad om att det verkligen finns ett samband, att det inte bara är en kuslig vandringssägen. När sedan sonen av misstag ser bandet, börjar jakten på bandets ursprung på allvar, för att rädda deras egna liv?

Vi kulturellt amerikaniserade svenskar känner oss säkert mer hemma i den amerikanska miljön, Seattle med omnejd. Naomi Watts (från David Lynch-filmen ”Mulholland Drive”) är mycket bra som journalisten. Filmen är påkostad, snyggt gjord, har bra effekter, även om det precis som i förlagan är en film som mer bygger på en suggestiv och kuslig stämning, än på blod och våld och enkla chockeffekter.

Å andra sidan gör främlingskapet med japansk miljö och livsstil att man aldrig riktigt känner sig säker på vad som ska hända. Därför är den snäppet vassare.

USA-versionen är en godkänd rysare, men helhetsintrycket sänks av att den aldrig tar slut utan försöker förklara och förtydliga – något som i grund och botten ändå inte går att förklara.

Webb-tv

Jan-Olov Andersson