Överklassens ödesval

FILM

Arvet

Danskt-svenskt drama i regi av Per Fly, med Ulrich Thomsen, Lisa Werlinder m. fl.

Nu är du sådär fånig och fnittrig igen.
Foto: columbia
Nu är du sådär fånig och fnittrig igen.

Andra filmen i Per Flys trilogi om samhällsklasserna i dagens Danmark.

"Bänken" (2000) var ett gripande drama där Jesper Christensen var ruggigt trovärdig som alkis på dekis i en Köpenhamns-förort. Nu handlar det om överklassen. Titeln syftar på hur svårt det är att fly från sitt öde och sitt förflutna.

Christoffer ( Ulrich Thomsen) har visserligen gjort sitt bästa för att göra det. Sedan flera generationer tillbaka driver familjen Borch Møller A/S ett stort stålverk, men han har valt att lämna familjeföretaget och har i stället en kvarterskrog i Stockholm. Där har han också hittat sin fru, hyllade Dramaten-skådisen Maria ( Lisa Werlinder).

Så dör plötsligt och oväntat pappan. Änkan Annelise ( Ghita Nørby) visar sig oväntat handlingskraftig och bestämmer att Christoffer ska komma hem och ta över. Svågern Ulrik ( Lars Brygmann) som trodde han stod på tur blir rasande. Maria blir besviken. Inte minst när de får barn och Christoffer mer och mer går in i vd-rollen och hon förminskas till en söt överklassfru och -mamma.

Det är en film som väcker blandade känslor. Man kan förstå att Christoffer vacklar om han ska vara lojal mot familjen eller mot hustrun, mot traditionerna eller mot sina innersta känslor. När han sedan gör sitt val är det svårt att känna sympati för honom, även om Thomsens gestaltning är mångbottnad.

Ghita Nørbys kyliga mamma, så fast i sin överklassroll att hon är beredd att offra vad och vem som helst för familjeföretagets skull, går kanske att förstå, men knappast att tycka om.

Bra skådisar och intrig. Kanske är det så enkelt som att jag själv helt enkelt inte förstår mig på överklassens värderingar. "Arvet" är en bra film - men jag blir aldrig riktigt lika engagerad som när jag såg "Bänken".

Jan-Olov Andersson