17 gubbar mot två tjejer

Falsk bild av jämlikhet inom svensk film

FILM

Svensk film vill manifestera sig själv som en kvinna.

Men Filminstitutets vd Åse Kleveland är ensam på toppen.

I själva verket är filmbranschen en medelålders man.

Filmdrottningen Åse Kleveland är närmast helt omgiven av män.
Foto: Björn Lindahl
Filmdrottningen Åse Kleveland är närmast helt omgiven av män.

På Guldbaggegalan tronar Åse Kleveland som en drottning av svensk film varje år. Men bilden av svensk film som en kvinna är falsk. Aftonbladet har granskat den svenska filmbranschen och kartläggningen talar sitt tydliga språk: svensk film är en man.

Vd:ar på de elva största produktions/distributionsbolagen: noll kvinnor.

Vd:ar på de tre största regionala filmcentrumen: noll kvinnor.

Vd:ar på de fyra största biografkedjorna: en kvinna.

Högsta chefen på filminstitutet: en kvinna.

Av 19 vd-poster är alltså bara två tillsatta med kvinnor. Visst finns det kvinnliga chefer i lägre positioner på de flesta av bolagen. Men de försvinner ändå i mängden av män. Av 57 chefsposter är bara 18 kvinnor. De manliga cheferna tar alltså upp över 68 procent av chefsstolarna.

Även de tongivande, mindre produktionsbolagen drivs i störst utsträckning av manliga producenter. Av 14 bolag drivs bara fyra av kvinnliga producenter, eller knappt 29 procent.

De dystra siffrorna avspeglas också på regisidan.

2002 gick bara 22 procent av förhandsstödet från Filminstitutet till kvinnliga regissörer.

2001 var siffran 24 procent.

- Finansiärerna är inte intresserade av att jobba med kvinnor. Det är svårt att finansiera projekt med kvinnliga regissörer, säger producenten Claes-Göran Lillieborg.

- De vill ha namn som drar publik och ett berättarperspektiv de kan förstå, ett manligt. Det är läskigt att se hur den manliga mallen genomsyrar allt. När "Grabben i graven bredvid" blev film flyttades berättarperspektivet från kvinnan till mannen. Fast det är så känsligt att det inte ens går att diskutera.

Både finansiärerna, distributörer, tv-bolag, SFI och producenterna verkar ha en tendens att välja män.

Medvetet eller omedvetet.

- Att tjejer gör så lite långfilm tror jag beror på att de flesta bruksfilmer görs av killar, kriminalfilm, action, thrillers. Det är säkra kort som drar en stor publik. Producenterna väljer alltid killar till de projekten, säger regissören Catti Edfeldt.

Manligt mönster

Flera kvinnliga regissörer Aftonbladet talat med vittnar om att det kan vara svårt att få de manliga beslutsfattarna att tända på deras idéer.

- Jag åkte på en hel del nej och en viss skepsis i början, det måste jag erkänna, säger Ella Lemhagen.

- Det är mycket män som sitter med makt och de förstår inte alltid vad man menar. Historien måste följa ett tydligt manligt berättarmönster, logiskt med orsak och verkan, säger Teresa Fabik, som regidebuterar med "Hip, hip, hora" i januari.

Mindre pengar i stöd

Hon reagerade över stereotypa mönster under sin första inspelning.

- Filmteamen är väldigt könsuppdelade. Killarna sysslar med foto, el, ljud och kör bil. Tjejerna jobbar med smink, kläder, rekvisita och fixar fika, säger hon.

Aftonbladets kartläggning visar också att de kvinnliga regissörerna får mindre stödpengar av SFI än männen.

2002 fick 22 procent kvinnliga regissörer bara 17 procent av förhandsstödet.

2001 fick 24 procent kvinnor enbart 12 procent.

- Killarna får 6-7 miljoner, tjejerna får fyra. Det är en rätt typisk tendens. Det blir ett manligt rungande ja till Kjell Grede och nio miljoner till honom. Jag får fyra för min nya film, säger regissören Suzanne Osten.

"Flörta med publiken"

Varför ojämlikheten i filmbranschen är så stor har de personer Aftonbladet talat med olika åsikter om. Flera anser dock att tjejerna själva måste ta sig i kragen och ta mer plats.

- Kvinnorna i Sverige måste göra som sina danska kollegor. De måste göra mer kommersiell film, flörta med publiken och göra filmer som folk vill se, säger producenten Peter Kropénin.

Att kvinnor bara skulle göra smal film är dock inte sant. De fyra senaste åren har det funnits en eller två filmer på topplistan över årets mest sedda långfilmer som varit gjorda av kvinnor, bland andra "Livet är en schlager", "Tsatsiki, morsan och polisen" och "Eva & Adam".

Stora distributions- och produktionsbolag

Biokedjor

Regionala filmcentrum

Aftonbladet granskar filmindustrin:

Karin Lindstedt