Tre unga drömmare

”Dreamers” gestaltar 1968-andan i romantiskt drama

Laddat för drama.
Foto: triangelfilm
Laddat för drama.
FILM

Paris 1968. Demonstrationer vid cinamateket.

En amerikansk student ( Michael Pitt) och filmälskare blir vän med två syskon och flyttar hem till deras lyxiga Parisvåning medan syskonens föräldrar är bortresta.

Erotik. Passionerade samtal.

De två unga männen i ”Dreamers” grälar vid tre tillfällen. Är Chaplin eller Buster Keaton roligast? Är Jimi Hendrix eller Eric Clapton den bästa rockgitarristen? Vad gör USA i Vietnam och är det rätt eller fel med väpnat uppror?

Stort och smått, men debatterat med samma höga röster och engagemang.

Mellan film och politisk verklighet, mellan ideal och futtiga privata känslor som svartsjuka.

Mycket naket, när amerikanen lär sig älska av den ofta oklädda Isabel. Hon har också en mycket nära relation till sin bror, vilket ger en triangelladdning åt historien.

Alla tre är de filmälskare, och ”Drea mers” är Bertoluccis hyllning till filmen och sina egna förebilder. Här visas scener från Truffaut och Godard, med Buster Keaton och Garbo. De tre, med en relation som ekar av Jules & Jim, springer genom Louvren som rollfigurerna i Godards ”En rövarhistoria”.

Och när man ser kärleksscenerna i Parislägenheten ”Dreamers” är det lätt att tänka till Bertoluccis egen ”Sista tangon i Paris”. Den här filmen har fått censurproblem i USA på grund av nakenheten.

Bertoluccis minnen av en tid och en anda. Mycket kan låta banalt, men det ingår i helhetsbilden. Unga människor som drömmer och vill mycket, som är rörande i sin tro att de har svaren. Som alla drygt 20-åringar tror innan livet lär dem annorlunda.

Dreamers

Jens Peterson