De avgör vad du får se på bio

Störst bidrag till kända namn – unga debutanter får lite stöd

Övre raden från vänster: Mats Ahren, Lena Hansson, Charlotta Denward och Per Nielsen. Nedre raden från vänster: Margareta Norlin, Gila Bergqvist–Ulfung, Niklas Rådström och Reidar Jönsson.
Övre raden från vänster: Mats Ahren, Lena Hansson, Charlotta Denward och Per Nielsen. Nedre raden från vänster: Margareta Norlin, Gila Bergqvist–Ulfung, Niklas Rådström och Reidar Jönsson.
FILM

Heter du Colin Nutley eller Kjell Sundvall och filmprojektet är i hamn.

Filmkonsulenterna pytsar helst ut pengar till de tunga, etablerade regissörerna.

- De ger mest stöd till dem som behöver det minst, säger ”Hip hip hora”-producenten Lars Blomgren.

Maktens högborg ligger på Gärdet i Stockholm. Ja, i alla fall när det gäller svensk film. På Svenska filminstitutet (SFI) sitter de som fäller den avgörande domen över nya produktioner: filmkonsulenterna.

Nästan alla filmer behöver stöd

Deras jobb är att fördela filmstöd till nya projekt. I princip alla filmer som spelas in i Sverige i dag är beroende av stöd från SFI. Helt enkelt för att marknaden och filmindustrin är så liten.

Tanken med stödet är att satsa brett på publikdragare och konstnärliga alster, debutanter och etablerade regissörer.

Men facit är ett annat. Aftonbladets undersökning visar att systemet är konservativt. De tunga namnen premieras på bekostnad av debutanterna.

- Det finns en dold policy, att vi ska ge pengar till alla etablerade människor i filmbranschen oavsett projekt. Det är en njugg inställning mot debutanter, säger Margareta Norlin som var mycket kritisk mot systemet när hon avgick som barnfilmskonsulent 2001.

Trots att de etablerade regissörerna har lättare att hitta starka finansiärer är det ändå de som får de största stödbeloppen.

- Det borde ju vara tvärtom, säger ”Hip hip hora”-producenten Lars Blomgren. För en debutant är det ju extra viktigt att jobba med proffsiga team och få längre inspelningstid.

Konsulenterna fördelar pengarna

”Hip hip hora” är ett talande exempel. Debuterande Teresa Fabik fick bara 3,15 miljoner i stöd 2003. Samma år kunde jättarna Richard Hobert kamma hem 5 miljoner till ”Tre solar”, Kaj Pollak 7 till ”Så som i himmelen” och Reza Bagher 9 miljoner till ”Populärmusik från Vittula”. Okände Josef Fares fick 3,5 miljoner för ”Jalla!, Jalla!” samma år som Colin Nutley fick 6 för ”Gossip”.

På SFI saknas en policy över hur stödet ska delas ut. Konsulenterna har själva makten över pengarna. Och det var nära att de satt stopp för en av svensk films största succéer: ”Fucking Åmål”.

- Alla svenska konsulenter sa nej till ”Fucking Åmål”. Det vill de inte låtsas om i dag och hävdar att de aldrig läste manuset ordentligt, har Lukas Moodysson berättat i Aftonbladet.

Men konsulenterna lärde av misstaget. Där Moodyssons debut till slut fick blygsamma 2,5 miljoner kunde han casha in 5 miljoner för ”Tillsammans”. Med den blev han en filmgigant och konsulenterna vågade ge 8,6 miljoner till ”Lilja 4-ever”.

- Det finns en tendens att konsulenterna är väldigt vindkänsliga. De satsar på säkra kort för att själva få en stjärna i boken, säger Mats Arehn, före detta filmkonsulent och den som refuserade ”Fucking Åmål” som han säger på ”synopsis-stadiet”.

Tunga namn - tunga floppar

De gamla rävarna är dock ingen garant för framgång. Kjell Gredes senaste långfilm ”Kommer du med mig då” fick 9 miljoner i stöd. Publik: 1 506.

- Den fick 9 miljoner eftersom Kjell Grede är en av våra mest framstående filmskapare, säger dåvarande filmkonsulent Niklas Rådström.

Så manuset spelade ingen roll?

- Filminstitutet bidrog med 30 procent av budgeten. Det fanns massor av personer i branschen som trodde på det här projektet.

Känns det som ni slängt pengarna i sjön?

- Vi har en kulturpolitik och där måste stora konstnärer ges möjlighet att misslyckas, annars ruttnar samhället.

Niklas Rådström hävdar att kända regissörer inte premieras, vare sig vad det gäller stöd eller belopp.

SFI:s chef för produktionsstöd Peter Hald nekar också till att det finns en dold policy och att man skulle hålla de etablerade regissörerna om ryggen.

- Varje film är unik och hur stort stödet blir beror bland annat på filmens budget, säger han.

Fler artiklar

Så lyckades de med sina uppdrag – publiksnitt 1999-2003

Så många filmer sökte och fick stöd 1999-2003

Regissörerna som har fått mest de senaste 10 åren

Filmkonsulenterna - så funkar det

Filmkonsulenterna har makten över svensk film – de bestämmer vad du får se på bio. Aftonbladet har kartlagt konsulenternas jobb de senaste fem åren. Stora satsningar på kända regissörer, lite pengar till debutanter och risk för svågerpolitik är facit.

Karin Lindstedt