Riktigt, riktigt otäckt

Men ”Världarnas krig” slutar banalt

FILM
Det gäller att fly för livet i "Världarnas krig" där Tom Cruise och Dakota Fanning har huvudroller.
Foto: SCANPIX
Det gäller att fly för livet i "Världarnas krig" där Tom Cruise och Dakota Fanning har huvudroller.

En folkmassa flyr i panik undan fallande hus. På en provisorisk anslagstavla sätter människor upp foton på sina nära som försvunnit.

Det finns många scener i ”Världarnas krig” som påminner om bilderna från New York efter 11 september 2001. Steven Spielbergs nya film hittar sin nerv i skräcken och rädslan. Något okänt anfaller, all trygghet brakar samman, ingen vet vad eller varför. Människor flyr. Vänder sig mot varandra. Rädsla.

Elavbrott och blixtar

”Världarnas krig” börjar starkt. Tom Cruise spelar en frånskild kranförare som är duktig på att lasta containers i hamnen, men dålig på att ta hand om sina två barn. I upptakten lämnar hans exfru, gravid med sin nye man, ungarna hos honom. Hans brister blir snart uppenbara.

Men de får snabbt annat att tänka på. Elavbrott runt världen, konstiga blixtar som slår ner. Snart är attacken över oss och det gäller att fly för livet.

En tungsint historia

Maktlösheten och rädslan driver den spännande filmen. Spielberg visar skickligt katastrof efter katastrof. Det är inte en film för hjältedåd. Den som flyr snabbast klarar sig.

Det ger en ovanlig krigsfilm, men den annorlunda dramaturgin gör också ”Världarnas krig” till en tungsint historia. Allt motstånd verkar meningslöst.

Men då. Deus ex machina sa redan de gamla grekerna om en snabb och snopen upplösning. Finalen ger en banal eftersmak åt en film som väldigt länge är riktigt otäck.

Världarnas krig

Jens Peterson