En besvikelse.
Jag gillade boken, en thriller som höll läsaren nyfiken, en litterär sudoku som korsade historiska fakta med myter och fantasi. Kittlande.
Men filmen är, som helhet, segare. Visst är det samma historia, men problemet i början är att det går för fort och blir rörigt. Och efter ett tag är det för pratigt när saker ska förklaras.
Precis som boken öppnar det med en äldre man som jagas inne i Louvren. Han skjuts, men innan han dör hinner han gömma saker bakom tavlor och skriva gåtor i blod för att ge ledtrådar. Den ende som antas kunna förstå vad han menat är amerikanske symbolforskaren Robert Langdon (Tom Hanks). När polisen tar Langdon till mordplatsen möter han en expert på chiffer. Hon (Audrey Tautou) övertalar honom att fly för att hitta sanningen.
Inledningen stressar på för att ge filmen fart, men är bitvis förvirrande.
Ingen hinner förklara varför människor gör som de gör.
Musiken är för dramatisk i sitt försök att förstärka spänningen. Paul Bettany är för mycket som den mördande munken Silas, utskickad av en extrem katolsk grupp. Han piskar sig själv så blodet rinner.
Å andra sidan är Tom Hanks och Audrey Tautou bleka i huvudrollerna. De ägnar större delen av filmen åt at tänka och grubbla, och det blir mycket rynkade pannor och lite handling.
Ian McKellen är bäst, en historiker som är expert på myten om den heliga Graal och får hålla föredrag för Hanks och oss. Han har fått den tacksammaste rollen.
På plussidan finns ett spänstigt bildberättande. Filmen lyfter fram detaljer i Da Vincis "Nattvarden" och ljussätter nyckelord när det ska kluras gåtor.
Här finns våldsamma återblickar till krig och historiska händelser. Här finns också dialog kring filmens tes att Jesus var gift och fick barn.
Skulle en sådan upptäckt skaka om kristendomens grund? Eller leda till diskussioner om vad som är viktigt i tron?
På världspremiären i Cannes hånskrattade några i publiken åt ett par scener som skulle vara allvarliga. Det lät onödigt elakt. Men en besvikelse är "DaVinci-koden".
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...