Gollum. En av de figurer man minns mest från läsningen av "Sagan om ringen". Och nu när "Sagan om de två tornen" går på bio är det Gollum de flesta pratar om. Hur har filmskaparna gjort?
Aftonbladets Jens Peterson såg inspelningen på Nya Zeeland.
Det är en blåsig junidag i Wellington och skådespelaren Andy Serkis kryper omkring i blå dräkt med väldigt många reflexer på. Han väser med Gollums röst medan 24 kameror fångar hans minsta rörelse.
Jag kan omedelbart se på tv-skärman hur Serkis i blå dräkt förvandlas till animerade Gollum, med långa smala ben, barfota stora fötter, skalligt huvud och stora ögon. Han får ett annat skelett, datorn översätter Serkis kropp till Gollums.
Efter tagningen tittar Andy Serkis på sig själv på miniskärm och kan stämma av rörelserna.
Han har knäskydd också, för att inte skada sig under de våldsamma hoppen.
- All teknik är bara där för skådespelandet. Allt handlar om vad Andy gör, säger Fran Walsh som regisserat många av Gollums scener. Det viktiga är att det är en människa inuti Gollum. Han är inte helt dataanimerad.
Andy Serkis berättar hur de gjorde tagningarna med Gollum och de andra skådespelarna.
- Vi spelade in två versioner av alla scener. Först en att ha som referens, där jag är med och spelar mot Frodo och Sam i en tajt dräkt. Sedan en med bara de två. Och där lägger vi in den datoranimerade Gollum sedan vi filmat mina rörelser.
Hur var det att bli
Gollum?
- Fantastiskt. Han är en av de mest minnesvärda figurerna i böckerna. Mitt mål har varit att göra honom till en representant för alla av oss. Han är åskådarnas nyckel till hur farlig ringen är, vilken effekt den har på folk. Jag spelar honom som en missbrukare, en ring-knarkare. Han saknar ringen, han vill ha den, han ljuger och gör vad som helst för att komma över ringen. Det är att se den mänskliga sidan hos honom istället för ett otäckt litet kräk. Han kunde valt en annan väg.
De har också filmat honom innan han blev förstörd. När han är hoben Smeagol.
- Det är Deagol som hittar ringen, men Smeagol dödar honom och tar den. Mycket Kain och Abel. Edens paradis och syndafallet, säger Andy Serkis.
Den scenen kommer i tredje filmen.
I filmen verkar han nästan schizofren.
- Nej, men han har två väldigt olika starka personligheter. Gollum tar över totalt. Smeagol är som ett hunsat barn, Gollum som en ond förälder som trycker ner den andra sidan av sig.
Andy Serkis har sina flesta scener i filmen med Elijah Wood (Frodo) och Sean Astin (Sam).
- När Gollum möter Frodo blir det ett enormt starkt band mellan dem, säger Andy Serkis. För de är de enda två som vet vad det innebär att bära ringen. Sam blir upprörd och svartsjuk, för han förstår inte vad de gått igenom. För Frodo är det som att se en annan missbrukare, som sjunkit lägre. Som att se någon med en svår sjukdom på väg att dö, och veta att man själv har samma sjukdom.
Andy Serkis pratade också mycket med alla tecknarna som gav Gollum form i datorerna. Såg till att varje detalj blev som han hade tänkt sig.
- Han ska ha väldigt förstört och tunt skinn och svettas mycket. Jag tjatar hela tiden om hur jobbigt det är för honom att röra sig, smärtan, plågan. De kunde animerat honom som en skuttande insekt som far omkring hela tiden, mer som en seriefigur. Men jag ville ha det smärtsamma.
Andy Serkis har också gjort sig en djurisk bild av Gollum.
- Ja, som mina tre katter hemma. Det finns miljoner beskrivningar av honom i böckerna, jämförelser med många olika djur. Katt, hund, gräshoppa, orm ... du vet när katter får en pälsboll i halsen och de börjar klykas (Serkis gör kräkljud).
Mmmm.
- Det var användbart som start för Gollum. Jag var tvungen att äta en tre decimeter lång godisorm medan jag pratade som Gollum.
Konstnärerna på Weta började arbeta med Gollums utseende innan Andy Serkis hade fått rollen.
- Men mitt ansikte är så likt Gollum-dockan som de hade gjort, så de gjorde den ännu mer lik mig, säger han.