”Jag grät och grät”

Marie Richardson om filmen som rörde henne till tårar – och sitt sommarbröllop

1 av 2 | Foto: Sanna Sjöswärd
Hon ”grät och grät” när hon såg Pedro Almodóvars film ”Allt om min mamma” på bio. Åtta år senare har nu Marie Richardson huvudrollen i Stadsteaterns uppsättning av pjäsen. ”Jag läste teatermanuset flera gånger och kom fram till att vi gör en annan berättelse, av samma historia”, säger hon.
FILM

Filmen var en stor succé världen runt. I går hade pjäsen baserad på Pedro Almodóvars ”Allt om min mamma” premiär i Stockholm.

Nöjesbladet har träffat Marie Richardson, 49, som berättar om hur det känns att tackla en så välkänd roll, om sommarens giftermål och om vad Tom Cruise och hon pratade om när de spelade in ”Eyes wide shut”.

Regissör till uppsättningen på Stockholms Stadsteater är Philip Zandén. När jag frågar honom varför han valde just Marie Richardson till rollen, blir det också en ganska klockren beskrivning av hennes storhet som skådespelerska och förklaring till hennes popularitet:

– Marie har ju vuxit fram som… hon är den vackra kvinnan nästgårds. Den vackra kvinnan nere på Konsum. Hon som kunde vara som du och jag eller grannen, men som har extraordinära kvaliteter. Det finns en ovanlig vanlighet hos henne, en slags sensibilitet, en skärpa. Hon har ju också kommit att bli älskad just för det.

Det är utan tvekan modigt av Marie att axla rollen som Manuela, hon som ger sig ut på en äventyrlig resa till barndomens Barcelona när tonårssonen har omkommit i en bilolycka.

Som om det inte vore en svår roll i sig att tackla, så finns där ju alltså en högt älskad förlaga, Pedro Almodóvars film från 1999.

Torkade tårarna

Den lanserades internationellt, några veckor efter premiären i regissörens hemland Spanien, på Cannes-festivalen det året. Sällan har man väl sett så många luttrade filmskribenter sådär lite diskret torka tårarna ur ögonen när de lämnade biografen i det stora festivalpalatset som då. Det är en sorglig historia.

Filmen vann regipriset i Cannes. Sedan gjorde den sitt segertåg över världen. Vann Oscar för bästa utländska film. Cecilia Roth som spelar Manuela vann flera tunga skådespelarpriser. Den 52-åriga argentinska skådespelerskan har åtminstone på film varken förr eller senare haft en roll som varit i närheten av Manuelas lyskraft. Ett i-landsproblem hon säkert kan leva med, det finns ju sämre saker att bli ihågkommen för.

Omtumlande upplevelse

Marie Richardson såg filmen på vintern år 2000 och det blev en omtumlande upplevelse.

– Jag bara grät och grät och grät. Jag var gravid och hade en period när jag gick jättemycket själv på bio och jag såg filmen en andra gång och bölade lika mycket då. Det var det sorgligaste jag hade sett.

Så vad var din spontana tanke när du blev erbjuden att göra rollen på teatern?

– Det var som att det först inte ramlade ned någon pollett. Den otroligt sorgliga, stämningsfulla, smärtsamma, färgstarka, men också komiska, historien på teatern, stora scenen… det går väl inte? Hur då?

– Jag såg om filmen för att kunna fatta ett beslut då i våras. Hur är filmen? Hur är teatermanuset? Jag läste det flera gånger och kom fram till att vi gör en annan berättelse, av samma historia.

Pedro Almodóvar i allmänhet, är han en favoritregissör?

– Jag är ingen kännare, har sett många av filmerna, men inte alla. ”Allt om min mamma” är nog den som berört mig mest. Sedan är jag otroligt förtjust i ”Att återvända” också.

Gifte sig i somras

Den pojke som växte i Marie Richardsons mage den där vintern hon gick på bio döptes till Leon och har blivit åtta och ett halvt år. Han har spelat viss roll för att ett av landets mest kända skådespelarpar, Marie och Jakob Eklund, till sist blev äkta makar i somras.

– Ja, hur gick det till? säger Marie och skrattar.

– Vi har pratat om det till och från genom åren, men när man varit ihop så länge, det är 24 år nu i november… det sköts upp under många år. Sedan har sonen börjat fråga: Ska ni inte gifta er någon gång? Det har funnits där, men inte som någon stor grej.

– Vi beställde papperen i våras. Sedan blev de liggande. Vi var på landet när sonen sa: Slå till och gift er. ”Det har du rätt i sa jag”.

– Det var inte kommunhuset i Lysekil som var drömmen, men det känns bra med västkusten, vi har rotat oss med sommarställe där nere.

FAKTA

Richardson om sina mest kända roller

”Goltuppen” (1991, tv-serie):

–?Första tv-serien. Jättegott samarbete med Thorsten Flinck. Fast mest minns jag min jättestora rävpäls som jag var så förtjust i. När jag såg en repris tänkte jag: Aldrig mer kläder som kan bli så fel när tiden går…

”Markisinnan de Sade” (1992, tv-version av Dramaten-pjäs):

–?Spännande pjäs och och en ensemble med bara sex kvinnor, så det var en lycklig tid för Ingmar Bergman. Han var en fantastisk regissör, men med lynnigt temperament, det var inte kul när han blev arg.

”Eyes wide shut” (1999):

–?Det var lång tid i London, tre veckor, för en enda scen med Tom Cruise. Jätteroligt jobb och Cruise och jag pratade mest om barn och mat hela tiden, han lagade ofta pasta i sin husvagn.

”Noll tolerans” (1999):

–?Första actionfilmen för mig. Svårt, men väldigt roligt. Och mitt och Jakobs förhållande överlevde ju att jobba ihop också… I fortsättningen som görs nu är jag inte med så mycket, det fokuserar mer på polisstyrkan än privatlivet.

”Det blir aldrig som man tänkt sig” (2000):

–?Första gången jag fick spela en arg och temperamentsfull kvinna. Kul att jobba med Måns Herngren och Hannes Holm.

”Skärgårdsdoktorn” (1998–2000):

–?Jobbet var kul. Men när jag kom in i handlingen var alla kära i Samuel Fröler och hans dotter. Jag blev lite besviken när tv-tittarnas reaktion hamnade på en löpsedel där det stod: Åk hem igen!

”Kungamordet” (tv-serie, 2008):

–?Det var både roligt och bitvis jobbigt att spela in, men jag är jättestolt över att ha varit med i något så meningsfullt, som väckte sådan debatt om kvinnomisshandel.

Allt om Marie

Namn: Marie Richardson. Ålder: 49. Bor: Stockholm. Familj: Jakob Eklund, två barn, Jakobs barn från ett tidigare förhållande. Inkomst: 682 573 kronor (tax. 2007). Aktuell: Gör huvudrollen i ”Allt om min mamma” på Stockholms Stadsteater. Filmar en biroll i ”GSI – Gruppen för särskilda insatser”, fortsättning till ”Noll tolerans”, ”Livvakterna” och ”Den tredje vågen”.