Underkastelsen

FILM

Regi Stefan Jarl, med Stefan Jarl, Eva Röse, Margot Wallström, Åke

Här har man

gått och oroat sig för att

man för varje år blir lite stelare

i kroppen. Har för högt

blodtryck. Kanske äter och

dricker fel och för mycket.

Och så får man veta att ?

strunt samma. Vi människor

är ju ändå proppfulla

av hundratals mer eller

mindre farliga kemikalier.

Forskningen har noll koll

på vilken verkan dessa har

när de i våra kroppar blandas

till ”cocktails”. När

kvinnorna föder barn, för

de över allt detta elände

till nästa generation. Summa

summarum, enligt mer

än tjugo kloka professorer,

så utgör dessa kemikalier

ett större hot mot mänskligheten

än klimathotet.

Tack för den käftsmällen,

Stefan Jarl!

Det är en väldigt personlig

film. Jarl har haft

den i bakhuvudet ända sedan

han gjorde ”Naturens

hämnd” på 1980-talet. Han

säger (i pressmaterialet)

att det är hans viktigaste

film någonsin.

Utgångspunkten är att

han själv låter testa sin

kropp, för att se vad det är

för skit den fått i sig under

de 69 år han har levt.

Han drar också in sin vän,

skådespelerskan Eva Röse,

i experimentet, för att

se om yngre generationer

är mer eller mindre drabbade.

Som av en slump är

hon gravid och föder barn

under filmens tillkomst. Ett

barn som nu också bär på

dessa kemikalier.

Två invändningar:

Som man frågar, får man

svar (eller klipper ihop

svar). Ibland kan det kännas

lite övertydligt, att Jarl

verkligen vill komma fram

till detta dystra resultat.

Fast de medverkande professorerna

känns onekligen

trovärdiga i sin argumentation.

Eva Röses medverkan

mot slutet blir lite? konstig.

Inte de känslor hon

drabbas av, men det faktum

att hon i någon scen så uppenbart

spelar sig själv.

Det går liksom inte riktigt

ihop med resten av filmen.

Som helhet är ”Underkastelsen”

en film som ifrågasätter,

väcker tankar, engagerar

och skrämmer.

Om femtio år, när jorden

och mänskligheten mår

ännu sämre, kommer den

kanske att kallas en förutseende

klassiker.

Om en världskändis

som Al Gore hade utsatt

sin exvicepresidentkropp

för samma experiment

som Stefan Jarl gjort, hade

antagligen hela världen

snart pratat om ”cocktaileffekten”

?

Jan-Olov Andersson