Bert är en buffel - men rolig ändå

NÖJE

"Jag vet vem du är", sa Bert Karlsson och petade mig i bröstet med ett knubbigt pekfinger.

Jag svalde. Samma dag hade jag på innelistan kallat honom för svin och buffel. Karln kanske inte är så lång men nog kunde denne veritable djurpark göra slarvsylta av mig. Men Bert verkade inte långsint. Han drog tillbaka mungiporna och visade sina icke-tandreglerade gaddar i ett brett grin.

"Har du sett Fame-skolan?"

Nej, det hade jag ju inte. Men det vore förstås fantastiskt kul att se denna äggkläckningsfabrik för sång- och danstalanger. Så jag och de andra från "Fame factory"-juryn följde efter Bert när han körde händerna i byxfickorna och stegade i väg över gatan, till den fula tegelbyggnad mitt i Skara där skolan ligger.

I samma sekund som vi klev in i byggnaden stormade en arg tjej i Strix-tröja fram.

"Bert!" utropade hon indignerat. "Vi har ju sagt att inga utomstående får komma in i byggnaden!"

Bert tittade rakt igenom henne och fortsatte längre in i lokalen.

"Bert!" ropade Strix-tjejen lite högre, ifall skivbolagsdirektören kanske hade blivit lomhörd, "inga utomstående får komma in här!"

"Men det här är ju juryn", sa Bert obekymrat och fortsatte in i korridoren.

Strix-tjejen ställde sig nu i vägen för den fem gånger så store Bert.

"Någonstans måste vi dra gränsen! Inga utomstående får komma in!"

Modigt, visserligen, men det hade hon inget för. Bert viftade bort henne som om hon hade varit ett besvärande mjäll och föste oss vidare.

"Jag tar inget ansvar för det här!" skrek Strix-tjejen efter oss.

"Jag ska byta ut produktions-teamet", skrek Bert glatt tillbaka, sporrad av motståndet.

Visningen av lokalerna tog cirka tre minuter och då vi var klara, bad vi Bert tacka Strix för att vi hade fått göra intrång på deras domäner. Han ryckte på axlarna:

"Det behövs inte. Tjejerna har bara lite mens."

Vi insisterade och jag påpekade dessutom upprört att man faktiskt inte kan säga så.

"Varför inte det?" sa Bert förvånat. "De HAR ju mens."

Buffel och svin, var ordet. Men på något sätt tycker jag ändå att gubbfan i all sin kompromisslöshet är ganska rolig.

Kicki Norman