Säg nåt vi inte redan vet!

NÖJE

Vid rodret står en snubbe som tidigare ledde en filmfestival iklädd slokhatt. Han tittar allvarsamt in i kameran och levererar sina repliker med en oerhörd tyngd. Teatraliskt till tusen.

Programmet heter Mediemagasinet och sänds på SVT på torsdagar. Programledaren heter Gunnar. Ni kanske har sett det, eller så har ni inte gjort det.

Jag bestämde mig för att titta förrförra torsdagen. Då skulle man nämligen ta ett stort grepp på ”tjejtidningar”. Lät intressant. Alla skulle få komma till tals. Man kallade inslaget ”en djupdykning i tidningsvärlden”. Men vad fick man sig serverat? Jo, 20 minuters plattityder, där en Sourze-kille (sourze.se är den där hemsidan, som ”går runt” på att människor betalar för att skriva insändare) vid namn Ali gick runt med rynkad panna och sparkade in öppna dörrar. Han hade tydligen ”grävt” i två månader och tesen han triumfatoriskt hamrade in i tittarnas medvetanden var: Tjejtidningar Säljer På Sex.

Wow, Ali! Vilket scoop! Vilken unik insikt? Stora Journalistpriset?

Nog med ironi. Jag har skrivit för flera tjejtidningar, jag skriver dessutom för så kallade grabbtidningar. Jag har inget problem med att figurera i dem. Men i det här sammanhanget har jag inte för avsikt att ta ställning för eller emot kommersiella publikationer som har insett det fiffiga med lite hud och en och annan sexrelaterad artikel. Det som irriterar mig är att Mediemagasinet lägger ner stora pengar på att få fram nånting som alla redan vet. Det tendentiösa reportaget bestod i fem eller sex intervjuer, där Vecko Revyns chefredaktör skulle symbolisera det onda. Resten av människorna var ”kloka” avhoppare från tjejtidningsbranschen, 15-åriga brudar med kända feministnamn som Dielemans och en kvinna från tidningen Bleck. Alla sa saker som redan sagts – miljoner gånger. Ali hade inte en tanke på att ta ett bredare grepp på varför sex säljer, om det finns fler bovar än tjejtidningarna. Nån av de intervjuade snuddade vid tanken att reklam-, mode-, och musikbranschen påverkar tidningarnas innehåll, men den tråden var inte Ali kapabel att plocka upp. Istället dundrade han, hög på patos, i högsta fart ut till förorten och intervjuade en rakad (på huvudet) brud med piercing (i näsan), som driver ett fanzine. Berömvärt initiativ av tjejen. Men en parentes i sammanhanget.

Borde inte Ali&Gunnar försökt göra riktig journalistik istället?

Filip Hammar