Vi vill inte avslöja vad som händer i framtiden

NÖJE

En deltagare bröt tävlingen i "Expedition: Robinson" berättar Klas på telefon.

Det hände om sex månader.

Tillbaka till framtiden, i verkligheten, mina vänner.

"Expedition: Robinson" är mitt inne i sin svindlande sista kändisomgång.

Det mullrar i Malaysias övärld.

Det tävlas, hungras och står i.

Och vi har ett team på plats som rapporterar hem, direkt, om det som händer i vinter.

Klas ringer på knastrig mobiltelefon, vartannat ord försvinner någonstans i höjd med Rumänien, det är någon som bryter tävlingen nu i december. Eller om det blir november. Vi vet inte riktigt vart i framtiden vi är just nu. Tidsresor blir ju lätt lite förvirrande.

Snacka med Michael J Fox, han vet.

Det är också knepigt att bevaka framtiden redan nu, knepigare än man först kanske kan tro.

Alla vet ju att man inte får ändra något i framtiden genom att berätta om det i nutiden för då ändras kanske historens gång så att framtiden inte alls blir det den annars skulle ha varit...

Ja, jo, skruvat blir det.

När vi nu är där i framtiden får vi inte berätta om det som händer redan nu för då blir det ju inte spännande att se det när det händer på riktigt - i tv.

Det är ungefär som att rapportera direkt från ishockey-VM utan att få berätta vem som gör mål och vem som vinner.

Det blir - eeeh - en lätt underlig Sportbladet det.

"Någon förlorade".

En del koftor tycker att vi på grund av detta är korkade medlöpare, att vi borde berätta det vi ser där borta i november. Att vi borde tala om vem som vinner. Några riktigt fina tidningar har också försökt sig på att göra det, men haft fel.

Anledningen till att vi inte gör det är inte att vi är rädda att ha fel.

Anledningen till att vi inte gör det är för att du som läser inte vill veta vad som händer i framtiden.

Inte egentligen.

Möjligen någon lottodragning, men inte hur allt slutar, allt som händer... Du vill inte läsa i denna spalt hur kvällens alla filmer slutar.

Så enkelt är det.

Och även om vi läser horoskop och låter oss spås så skulle nog försvinnande få av oss på allvar vilja kvittera ut sanningen om våra liv i en tätskriven snyggt inbunden biografi redan nu.

"Shit, jag dör på torsdag, bäst att passa på och käka upp alla chokladtomtar som jag sparat i julprylslådan på vinden."

"Nej, tack", tänker jag och lyssnar på Klas:

"... Lundin säger att...fsssssch...att..."

Jag tappar kontakten med Klas, det brusar i luren därifrån november.

Någonstans där borta händer det märkliga saker.

Det låter som att det kan bli riktigt, riktigt spännande i vinter...

Facit

Ronny Olovsson