Jocke Berg - rädda mig från smurfarna

NÖJE

Jag är gravid.

Och snart är Mora Träsk och Smurfhits över mig.

Så nu står mitt hopp till dig, Jocke Berg.

I augusti ska jag bli pappa om allt går bra. Och det är klart det ska gå bra. Framförallt ska jag bli en ruggigt bra pappa, köpa bilbana och torka bajs.

Men så här mitt i profylaxkurser och spjälsängsinköpen börjar jag landa i en insikt, det liksom snörper åt i munkjackskragen, stramar, och vissheten kommer över mig.

Jag är kastad åt smurfarna.

De där små blå som heliumsjunger alla pophits.

Det är där jag kommer att hamna. Möjligen med några klämkäcka rockpastejer från Mora Träsk och något hurtigt glatt med Gullan Bornemark.

Men sannolikt mest... smurfarna.

Att bli med smurf.

Jag borde anat att det fanns någon hake med det här med barn. Att det inte bara skulle vara superspännande, galet, stort, omskakande och alldeles fullständigt överväldigande.

Nej, för mitt i allt förskjuts jag nu plötsligt till en av de mest förhatliga av de musikaliska genrer som finns därute: barnmusik.

Alltså, du vet, det finns ju inget värre än när vuxna pratar bebisspråk till de små. Och de små tittar konstigt tillbaka och undrar varför den där tanten har ett så lustigt talfel.

Likadant är det ju med den här vuxna-för-barn-musiken.

Jag tror faktiskt inte att barn är idioter.

Jag tror faktiskt inte att vi måste tönta till musiken så till den grad som vi gjort.

Min kompis Siri, 1 år, gillar till exempel högoktanig hårdrock. Hon knäar i takt, liksom småhoppar och huvudet skakar i sidled. Hon orkar nog inte le mitt i all denna finmotorik, men glad är hon, det vet jag.

Och jag är säker på att hon kommer att fortsätta digga den autentiska och oförställda rockmusiken om inte hennes sinne översköljs och fördunklas av all förhatlig barnsmörja.

Fan, vi måste ta barnen på allvar. De är ju som bekant vår framtid.

Och nu när du Jocke Berg, Kents allsmäktige musikvävare, också snart ska bli pappa (grattis!) så anar jag en lösning.

För kunde Liam Gallagher, fyllbult och evig skandalmakare i Oasis, tota ihop visan "Little James" till sin son så borde väl en något mer domesticerad rockstjärna som du kunna knåpa ihop en hel skiva.

Jag skulle köpa den.

Direkt.

Du är ju redan kompis med Jojje Wadenius sedan inspelningen av "Sverige". Ta hans "Goda goda" och spinn loss.

Vi behöver mer av den varan.

För att vaccinera våra stackars barn mot de elaka små blå.

Låt inte smurfjävlarna ta oss!

Facit

Ronny Olovsson