Drifters på svenska - ett rejält styrkebesked

NÖJE

Drifters är tillbaka på svenska efter sitt tyska äventyr.

Nya albumet "Det har jag ångrat tusenfalt" (Scranta) innehåller fyra helt nya sånger och nio nyinspelningar.

Det är ett starkt styrkebesked.

I somras släppte Drifters, med rosade sångerskan Erica Sjöström, ett album med tyska inspelningar av sina största hits. Under namnet Midsommar genomförde bandet sen ett veritabelt segertåg i Tyskland.

I augusti gavs "Träum dich zu mir" (Edel) ut även på den svenska marknaden. I min recension den 26 augusti berömde jag skivan men efterlyste en liknande genomgång med texter på svenska.

Med "Det har jag ångrat tusenfalt" får vi just det. Albumet baseras på de tyska producenternas arbete med ny sång pålagd av Erica Sjöström.

Det innebär att vi äntligen får höra vad denna gudabenådade sångerska kan uträtta med klassiska Drifters-hits som "Kärlekens låga" och "Nu lyfter vindarna" - allt med det luftiga soundet från bandets tyska platta.

De nya sångerna är alla mycket bra. Titelspåret och "Låt aldrig natten ta slut" är skrivna av smått legendariske Jan-Erik Karlzon, som en gång skrev "Jag vill vara din, Margareta" åt Sten & Stanley. Det är två sugande och melodiösa schlagerlåtar som ger mersmak. På "Det har jag ångrat tusenfalt" har Karlzon samarbetat med Ann Persson och Björn Alriksson.

Den fjärde låten, "Seven tears", är en poppigt producerad, Ralph Siegel-doftande schlager som precis släppts på singel i Tyskland, Österrike och Schweiz.

Emil Sigfridsson har med en helt fenomenal låt på nya, starka "Fame Factory"-samlingen, "Volym 7" (Mariann). "Halvvägs till himlen" är en tårdrypande ballad med klara Disney-vibbar, skriven av Tobias Lundgren, Niklas Edberger, Tim Larsson och förre Date-sångaren Johan Fransson.

Piano, stråkar, blås och allsångsrefräng.

Ska bli mycket intressant att se vad Sigfridsson kan uträtta i Melodifestivalen.

Lasse Westmanns bortgång är en stor förlust för svensk dansmusik.

Vid sidan av Rutger Gunnarsson, Lars O Carlsson och Martin Klaman var Lasse Westmann vår kanske mest namnkunnige dansbandsproducent. Han skrev låtar och producerade skivor med många av våra största dansband. Från och med 1992 års album "Med dej vill jag leva" var han Thorleifs skivproducent med stor del i orkesterns massiva framgångar under 90-talet, med hits som "Och du tände stjärnorna" och "En liten ängel".

Han var också mannen bakom Thorleifs samarbete med Just D, succén "Tre Gringos".

Men mest ihågkommen blir Lasse Westmann för sin mångåriga insats som gitarrist och musikalisk motor i Vikingarna. Han var med om att utveckla Vikingarnas sound på banbrytande comebackalbumet "Kramgoa låtar 1995", och har dessutom skrivit några av bandets starkaste låtar de senaste åren, som gitarrbaserade balladen "Var det nånting som jag sa".

Senast jag skrev om Lasse Westmann var i november 2003 i samband med att Vikingarna meddelade att de splittras, och jag nämnde honom som en av de bandmedlemmar som vi säkert skulle få höra mer av även i fortsättningen.

Nu blir det tyvärr inte så.

Bäst just nu

Åter på svenska.
Foto: SCRANTA
Åter på svenska.

Michael Nystås