Anne – ett norskt stjärnskott

NÖJE

Det har bara funnits två givna val för den som velat ha traditionell dansmusik på cd denna sommar:

Det ena är skånska Digit.

Det andra är Erik Lihms senaste album.

Vikingarna-keyboardisten och dansbandslegenden Erik Lihm kan nu, efter Vikingarnas avsked, lägga allt krut på egna bandet Erik Lihms orkester.

Det är givetvis glädjande att han vill stanna kvar på banan.

Den egentliga skivdebuten skedde redan 2001 med albumet ”Jag tror på kärleken” (Ta Ton) (två plus i Aftonbladet), men då med helt andra bandmedlemmar än i dagens orkester.

I dag omger sig Lihm med namnkunnigt folk som förre Berth Idoffs-sångaren Conny Nilsson och Kellys tidigare blåskung Joakim Andersen.

Den fjärde medlemmen är trumslagaren Dag Myrer.

Nya albumet ”2004” (eget bolag) ljuder av det tunga arvet från Vikingarna, samtidigt som det har ett lättare och inte fullt lika överproducerat sound.

Detta ska tolkas som ett positivt omdöme, då Erik Lihms på det sättet förmedlar en dansant och behaglig live-känsla till publiken i vardagsrummet.

Sångaren Conny Nilsson är en viktig del av slutresultatet.

Hans röst bar en betydande del av Berth Idoffs framgångar och det är en stor nyhet att han nu är tillbaka på den svenska dansbandsscenen.

De flesta av de 14 sångerna är nyskrivna, men här ryms också tolkningar av några riktiga klassiker, som ”Den enda i världen”, ”Flickorna i Småland” och, inte minst, ”Främling”, som Erik Lihms lyckas ge en helt egen profil. Det är intressant att sommarens andra mogna dansbandsakt, Digit, också valt att spela in ett av Lasse Stefanz stora paradnummer.

Förutom ”Främling” hittar jag tre personliga favoriter på ”2004”: Refrängstarka ”Det är bara himmelen”, schlagerkungen Thomas G:sons ”Tårar från himlen” och avslutande toppnumret ”Käraste du”, en följsam och vackert klingande sista dansen-tryckare skriven av Erik Lihm och Monica Forsberg.

”2004” är ett välkommet steg framåt jämfört med debuten, och Erik Lihms är ett välkommet tillskott i den svenska dansbandsfloran.

Det är musik som skänker tröst.

Höstens stora mogenakt kan mycket väl bli Mats Bergmans nya album ”Vänd dig inte om” (Mariann), som släpps i morgon.

En mer utförlig recension kommer nästa vecka, men redan nu kan jag avslöja att de forna dansbandsmästarna bjuder på hederliga godingar som Vikingarnas ”Du gav bara löften” och Stefan Borsch-klassikern ”En liten fågel”.

Lars-Åke Svantesson producerar och arrangerar och titelspåret, skrivet av Lasse Holm och Mats Rådberg, låter som en riktig höjdare.

Jag skrev om det senaste, norska stjärnskottet Anne Nordsti i en krönika i somras i samband med att hon solodebuterade med singeln ”Bygdeliv/Sommerkveld” (Tylden).

Samma bolag släpper nu den förra Kolbus-sångerskans debutalbum.

Anne Nordsti är på väg att bli riktigt stor i hemlandet och lite av framgångarna spiller över på di svenske.

Nästan hela den svenska låtskrivarmaffian har levererat musik : Lasse Holm, Thomas G:son och Calle Kindbom är några exempel.

Michael Nystås