Krönika

Zandra Lundberg

På teater lär man sig bråka med stil

Läs Zandra Lundbergs krönika

NÖJESBLADET

En gång sparkade jag sönder en toalettstol.

Ett simpelt Svenssontilltag som aldrig hade varit värdigt ett Dramatenbråk.

Jag avskyr tanken på Dramaten.

Jag har så otroligt svårt att förstå att det finns en scen som är för komplicerad och storartad, ja helt enkelt för FIN för folk.

Vi kan ta det fingerande exemplet husvagnsmekanikern Kenneth, 37, från Flen. Han har sökt till ”Ensam mamma söker” tre gånger men aldrig kommit med, favoriträtten är kebabrulle och han gillar hårvax och gym.

Ni förstår typen eller hur?

I teorin KAN han putsa upp finskorna som han utförsäljningsfyndade på en stormarknad under sent 80-tal, vattenkamma ögonbrynen, proppa överläppen full av lössnus, stega in på Dramaten och hasa ner i en stol för att slå ihjäl ett par timmar på någon föreställning, typ ”Fadren”.

Men i praktiken är det ju inte så enkelt.

För han lär ju få ogillande blickar när han klampar in med en folieinrullad kebab i ena handen och gymbagen i andra. Och troligtvis får han ju en knuff i ryggen när han garvar högt på alldeles fel ställe. Han lär helt enkelt känna sig otroligt missanpassad, för att inte säga ovärdig. Som om han var på väg till sin kompis med sjuttis och färgglatt blandvatten i en plastpåse och plötsligt hamnade på Nobelmiddagen.

På väg hemkommer Kenneth troligtvis att känna en stark önskan om att gräva sig ett hål i jorden och sitta där med sina lumpna stormarknadsreliker på fötterna och tröstäta sina simpla kebabrullar tills han dör den flärdfria Svenssondöden.

Därmed sagt att nästan allting med Dramaten är åt helvete – förutom bråken.

Jag älskar intrigerna! Dramaten-människorna tar sina bråk på lika omsorgsfullt enormt stort allvar som de tar sig själva.

Det senaste underbara exemplet är att Örjan Ramberg enligt Börje Ahlstedt ska ha väst ”Jag ska harpunera dig din jävel. Döda dig!”. Ramberg kontrar med att Ahlstedt ska ha hotat honom med en bajonett – EN BAJONETT!

Säg den icke-Dramatenskådis som lyckats klämma in både ordet ”harpunera” och en sylvass bajonett i ett bråk det senaste seklet.

Själv sparkade jag en toalettstol så att det uppstod en spricka en gång när jag bråkade med mamma.

Uppenbarligen finns det inspiration att hämta från Dramaten ändå.

För lika pompösa och bombastiska bråk som skådespelarna har mellan föreställningarna – sådana lär man sig inte i ”Paradise hotel”.