Det skitiga blir vackert när man är kär

NÖJE

Åh, söta Regina Lund, tack för aprilskämtet. Festligare än han som berättade att bebishoppning är den senaste fallskärmstrenden.

Angående romansen med industrifarfar

Joakim Thåström lät Regina i går, 1 april,

Aftonbladets läsare ta del av en dikt hon skrivit om deras kärlek:

"Det är du och jag svanar två, jag vill aldrig mer ensam gå, ingen ska få hälla olja i vår älv, jag vill aldrig mer va själv. Ingen ska få hälla salt i våra sår, vi bara går och går och går, mot solnedgången som vi aldrig sett, ingenting ska nånsin mer gå snett".

Okej, Regina skämtar kanske inte med oss aprillo. Men jag låtsas det. Jag låtsas för jag tycker om Regina. Jag tycker om att hon är pretentiös. Tycker om att hon satsar alla sina pengar på en platta ingen vill ha men som hon tror på. Tycker om att hon ägnade hela "Sommar" i P 1 till sig själv och sina låtar. Tycker om att hon huvudstupa helt utan koll hjärtat först blint galet tvångsmässigt slits med i alla sina passioner.

Det vore trist om hon lämnade allt det och började skriva kärlekstexter åt Sten & Stanley ihop med Mats Wilander.

Samtidigt tycker jag att dikten är rörande. Regina känner så himla mycket, hon är så kär, hon vill sätta det på pränt. Men kärlekens hormoner gör henne blind så hon börjar prata bebisspråk. Bjubb bjubb lilla pille pim pim mjau muuu, skriver hon, egentligen.

Kärlek är som att vara full. Det skitiga blir vackert, det taffliga poetiskt.

Men vem bryr sig om aprilskämt när det är vår? För störst av allt är kärleken. Och ingen ska få hälla olja i Reginas och Pimmes kärleksälv. Det blir så kletigt då.

VECKANS

Fredrik Virtanen