Där sitter vi och saknar Manhattan

Dieter & Palme Virtanen tar några bärs med Dieter Strand. Och får berättelser från den gamla tiden. Om Schein. Palme. Och mellanölsautomater.
Foto: Stig-Göran Nilsson
Dieter & Palme Virtanen tar några bärs med Dieter Strand. Och får berättelser från den gamla tiden. Om Schein. Palme. Och mellanölsautomater.
NÖJE

Jag tog några bärs med Dieter Strand en eftermiddag.

Det var en ganska solig och varm septemberdag men vi satt inne.

Dieter Strand tecknad av EWK någon gång i början av 1970-talet.
Foto: EWK
Dieter Strand tecknad av EWK någon gång i början av 1970-talet.

Ibland när det inte är jobbdag kliver man inte upp ur sängen, fastnar i "Idol"-repriser på TV4 och "Veronica Mars" första säsong på dvd och läser vartenda ord i morgontidningarna och plötsligt är klockan 15 och man har bara druckit kaffe och så går man ner till Big Ben och de är snälla och serverar lunch fast den bara serveras till 15 och så sitter Dieter Strand där.

Vem, undrar ni under 30?

Dieter Strand är en murvellegendar. Han började trappa ner på sina ledarskriverier ungefär samtidigt som jag började på Aftonbladet 1994 och trots att jag sett honom ibland har jag aldrig vågat hälsa. Man är rädd för de där stora, lysande personerna. Men nu satt han där och jag sa hej.

Han visste att jag bott och jobbat i New York. Han har också gjort det, han älskar stan. Dieter berättade stories från den gamla tiden när 42:a gatan var vild och smutsig och han inte kunde gå ner till en deli och handla mjölk utan att få med sig två svarta luder till trappen som han blev kal-lad "dumb swede!" av när han med reporternäsan bara ville prata om deras liv och inte ligga. Han skrattade gott åt detta.

Vi saknade Manhattan som det var, innan allt blev dyrt, präktigt och polerat.

Jag förhörde mig om den gamla tiden. Harry Schein, Palme, Gunnar Fredriksson, mellanölsautomater på redaktionen, mycket senare deadlines trots att tekniken var så mycket sämre.

Dieter pratade lyriskt om senaste numret av New Yorker. David Remnick hade gjort ett helt magiskt reportage om Bill Clinton. Vi enades om att Hillary Clinton inte lär ha en chans att bli prez, trots Irak-krigets ickepopularitet och USA-folks längtan efter förändring; nutidshistorien sedan Kennedy har visat att demokrat-presidenter måste komma från södern. Hillary är östkustintellektuell och kvinna. Det går inte, gissade vi.

Dieter sa fryntligt och osentimentalt att hans två barn bara behöver ge honom en konjak på balkongen och en liten knuff så är hans Bondegatan-lägenhet deras. Han tycker att åldringsvården bör läggas ner. Varför ett dödens väntrum?

Jag önskar att jag är som Dieter Strand när jag är kring de 70. Jag önskar jag vore som Dieter Strand när han var 34.

Innelistan

Johan Larsson.
Johan Larsson.

Utelistan

Veckans…

Fredrik Virtanen