Irritationsfest när juryn slopas

Fredrik Virtanen skriver om sin syn på nöjesvärlden – VARJE MÅNDAG

1 av 5 | Foto: Foto: HANNAH MODIGH
freak-tv utan experter Snart är Anders Bagge, Laila Bagge och Andreas Carlsson maktlösa. I stället får tittarna bestämma över ”Idol”-deltagarnas framtid. Tokigt tycker Virtanen. ”Konsekvent röstas begåvningarna ner”, skriver han.
NÖJE

”Idol”-expertjuryn i TV4 är hopplöst hårdrock ibland, men på det stora hela duktig på att vaska fram kommersiell talang.

Snart börjar irritations-festen.

Snart får tittarna börja rösta – fel – igen.

Det är häpnadsväckande varje gång telefonerna åker fram i tv-soffan. Vi så hatade ”förståsigpåare” kliar oss i huvudet och undrar vad som händer. Lever vi i bisarrovärlden?

Konsekvent röstas begåvningarna ner via sms. Senast i ”Idol” vann Marie Picasso felaktigt över Amanda Jenssen – och ingen av dem borde ens kommit så långt.

Och i Melodifestivalen har vi en lång rad bananasinsatser från både ”juryn” – som inte består av experter utan folk som råkar jobba inom Sveriges Radio eller som känner någon inom Sveriges Radio – och tittarna, vilket lett till att Sverige snart är sämst i Västeuropa på tv-pop.

Låt oss ta detta tokeri vidare. Lyssna på min nya tv-programidé:

Nobelpristagarkandidater i kemi får göra vissa experiment kring organisk syntes. Även diskmedelsbolaget Yes får visa sina bästa trick för att få en ugn ren.

Kungliga vetenskapsakademien är där och lägger sin röst, men därpå får tittarna ringa in och rösta på vinnaren.

Och vinnaren är ... tvättmedelskemisterna!

I program två presenterar Horace Engdahl från Svenska akadamien olika författare, kanske Cees Nooteboom och Joyce Carol Oates. Dessutom är Liza Marklund där och läser högt.

Sedan får folk ringa in och rösta.

Och vinnaren är ... Liza Marklund!

I program 3 hittar vi några fysiker som talar om ferromagnetiska fenomen – och ett gäng glada studenter som tänder en glödlampa med stjärten.

Ja, ni förstår vem som vinner där också. Glödlampan. I stjärten.

Det vore skojigoch irriterande freak-tv för det skulle vara så tydligt vilka freaksen var – vi som röstar. Det vore ”Ring P1”, bloggosfären och insändarsidorna på en gång under en högpotent entimmes dårfest (kanske på svordomskanalen Kanal 5?). Vi skulle bli hela världens idioter.

Men såna program görs inte. Det anses vara viktiga ämnen.

Vilket även gäller rättmätigt för mediaskönhet, kläddesign och mat i utmärkta program med äkta experter som ”Top model” (tittarna skulle rösta på den mulliga grannflickan), ”Project runway” (tittarna skulle rösta på Lindex) och hos tv-kocken Gordon Ramsey (tittarna skulle rösta på plankstek).

Men inte pop.

För pop i tv duger vem som helst. Betala en sms-tia, sedan är du expert.

Och då blir det irriterande freak-tv för oss som anser att även pop är av betydelse och värd en kvalificerad jury.

Men samtidigt: det är förstås skräckblandat superskoj att se hur tittarna är lika svagsinta inom pop som inom kemi, litteratur och fysik.

FAKTA

Veckans...

BABE. Jan Helin, chefredaktör, här dock i ökänd 90-talslook.

CITAT. ”It is Madonna’s, you cannot have a banana”. ”Idol”-Anders Bagges story om ett tiometersbord fyllt med frukt och te som han inte fick röra var ett litet ögonblick av magi. Frågan är: varför bad han inte Madonna själv om en banan?

DVD. ”Happiness” av Todd Solondz. Tio år efter premiären kommer den på disc. Vissa blev deprimerade och chockerade av ångestrunkaren Philip Seymour Hoffman och pedofilpappan Dylan Baker. Själv skrattade jag så att jag fick ont i njurarna. Djupt djupt svart humor av ett tillfälligt geni.

CD. ”Sex & gasoline” av Rodney Crowell. Johnny Cash exsvärson är noggrannare och djupare än på mycket länge, antagligen tack vare vuxenaltcountryns främsta producent på senare tid: Joe Henry, som förra året också gjorde storverk med Loudon Wainwright III, Mary Gauthier och sig själv (”Civilians”).Dessutom är Henry gift med Madonnas lillasyrra Melanie Ciccone sedan drygt 20 år, medan Crowell är skild från Roseanne Cash och i stället gift med countrysångerskan Claudia Church. Om någon undrade.

DVD-TV-BOX. ”Simma Lugnt Larry” säsong 6. ”Va? Heter ni Black? Det är som om jag hetat Larry Jude”. Larry David adopterar en svart familj från New Orleans bjuder på feelbad-magi.

Fråga Fredrik

Hej Fredrik Virtanen. Visst har du rätt i sak, men en jättetabbe får du ändå till: Att kalla Hendrix ”halvbegåvning”. Säkert hade han inte varit lika stor som i dag, men jag tror nog det är en mer eller mindre objektiv sanning att få gitarrister varit en så stor influens för efterkommande som Jimi. Och det beror nog inte bara på hans tidiga död.

Han hade inte varit en populärkulturell ikon i samma utsträckning, det är sant, men det säger ju egentligen inte så mycket om hans begåvning rent musikaliskt. En levande Kurt Cobain hade dock förmodligen varit lika menlös som Eddie Vedder typ.

Antar att du just fått hundra sådana här mail, men det var mina två cent i alla fall! Hej!

//Jacob L

Svar: Sant. Men jag har alltid skattat Eric Clapton högre. Vilket alla skulle gjort om han dött i stället för Hendrix.