Kära Ndugu, det var ett tag sedan jag skrev. Hoppas du är glad.
Jag mår bra, även om det här i Sverige har tvångsinförts fredagsmys für alle.
Så här års i Sverige önskar vi att vi bodde i ditt varma land – alltså inte i byn där du bor utan på en turistresort vid havet – men det gör vi inte, så då gnäller vi över att vi inte gör det. På så vis får vi ändå något att ägna oss åt. Vi älskar att gnälla, Ndugu.
Men när vi gnällt så glömmer vi allt och har fredagsmys.
Det har nämligen instiftats en ny lag i Sverige. Den går ut på att alla måste fredagsmysa. Även punkare, tänkare och emos. Annars får man inte vara med i gemenskapen.
”Den som icke fredagsmyser äro rebell och paria och skall vid skammens påle fästas och därpå nedloskas”, står det i ”Fredagsmysfascism für alle”-lagen.
Nej, jag skojar förstås, Ndugu. Man blir inte bunden vid en skampåle. Folk spottar bara. Nävars. Det finns inte ens en formell lag. Men informellt, människor emellan, Ndugu, ses man på med spe om man inte gör som alla andra moderater.
Fredagsmysa betyder att verklighetens folk har det astrevligt i mjuka kläder samtidigt som man äter chips och tittar på teve för 8-åringar. Till exempel ”Let’s dance”, ett ukrainskt program där kändisar dansar dåligt, eller ”Så ska det låta”, ett göteborgskt program där kändisar sjunger karaoke. Sedan gör man samma sak på lördagen fast till talangjakt (”Jakten på Julia”) och kristen körsång (”Körslaget”).
Viktigast med myset är alltså att man myser i sällskap med kända människor i makalöst färgglada klädesplagg på tv. Låter det konstigt?
Jag vet, Ndugu, men så gör vi här i Sverige. Tv:n är som vår lägereld. Det går inte att mysa utan den, det är nästan förbjudet.
Ordet fredagsmys används både seriöst och ironiskt men resultatet blir detsamma: Mys din jävel, mys, MYS eller lämna landet! Pressen, Ndugu, pressen! Det blir tungt för oss redan stressade i-landsmänniskor när även myset är prestationsinriktat.
Mysfascismen borde stoppas och det obligatoriska fredagsmyset avskaffas.
Många vill ju, egentligen, tänka egna tankar, läsa romaner, lyssna på indie eller bara sitta och vara aparta.
Men du kan säkert föreställa dig hur det skulle sluta, älskade fadderbarn, du fyllde ju ändå nyss 12 år. Med bråk, kanske rent av med revolution, som i ditt land. Så vill vi inte ha det här. Vi fredagsmyser våra hjärnor mjuka, det är skönast så.
Med kära hälsningar,
BABE. Elin Nordegren. Att bli parodierad i ”South Park” är så stort att det bör vara värt giftermål med en otrogen golfhund.
CD. ”Contra” med Vampire Weekend. Ett förtjusande New York-band vars bandnamn inte passar med hur de låter. De borde heta The Sugarmonkeys. Även på denna deras andra cd blandar de världsmusik med indiepop och söta refränger. Som om Paul Simon gift sig med The Magnetic Fields. Bländande.
MOGEN-TV. ”Fuskbyggarna”, TV4. Det blir genomskinligt när Martin Timell lägger upprörda ord i offrens mun och försöker skådespela fram dramatik kring något alla inblandade redan vet – i övrigt är TV4:s satsning på fuskbyggegranskning kombinerat med välvillig räddningsaction fint utfört. Med Lennart Ekdahl i rollen som murvel. Onsdagar kl 21.00.
TIDNING. ”Vi läser.” Den väldigt fiffiga Martina Lowden intervjuar den frispråkiga akademiledamoten Kristina Lugn. Snillen spekulerar, på riktigt, om böcker.
CASTING. Stieg Larssons succéböcker ska bli Hollywood-film, det lär bli andra
Ellen Page.
bullar än de svenska b-biofilmerna (även om långa versionen som går på SVT lördagskvällar nu är verkligt bra tv-deckare). Kanske Natalie Portman som hackergoten Lisbeth Salander? Eller är hon för gammal? Ellen Page då, hon i ”Juno”? Och Russell Crowe som mästermurveln Micke Blomqvist? Eller är han också för gammal? Jason Bateman kanske. Ja, Jason och Ellen blir bra. Vi säger så, ok Hollywood? Blir det Tom Hanks och Angelina Jolie tar vi svenskar, kanske kungen och Silvia, tillbaka era filmrättigheter.
Hej Fredrik! Läste din krönika om filmen ”Crazy heart” och kom samtidigt ihåg en bok med samma namn som jag läste för ett antal år sedan. Har den blivit film vill jag gärna se den. Mvh Stefan
SVAR: Yes! Thomas Cobb skrev boken som filmen bygger på i slutet av 80-talet. Jag glömde väl säga att Jeff Bridges rollfigur Bad Blake är klart inspirerad av Merle Haggard, Waylon Jennings och Kris Kristofferson. Och säkert 100 andra countrystjärnor.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...