Wij – rakt igenom ärlig

NÖJE

En del ser Tomas Andersson Wij som en alldeles för pretentiös artist med nationalskaldsambitioner han inte riktigt går i land med.

Jag kan, ibland, förstå det. Men frågar ni mig är denne sparsmakade låtskrivare något av det bästa vi har. Rakt igenom ärlig, med insikter om att vi är de vi är för att vi kommer någonstans ifrån.

Och där andra hör en artist som vill säga något ”viktigt” om ”tillståndet i landet” hör jag en textförfattare som bara skriver om det han bäst känner till, som pingstkyrkor i mellanstora städer eller bardiskar på Södermalm. Eller, för den delen, små hål i någons röst.

Nya samlingen ”En introduktion till Tomas Andersson Wij” förklarar allt detta förtjänstfullt.

Inte minst de fyra nya låtarna. I ”Hälsingland” reser sångaren från Fruängen tillbaka till ”farsans land” och sjunger Perssons Packs ”Tusen dagar härifrån” på en bygdegårdsscen så att det känns som att vi är där, allihop.

Och trots att det brukar bli rätt jobbigt när ”seriösa” artister tar sig an ”lättsamma” låtar lyckas han faktiskt göra något väldigt speciellt även med sin lågmälda tolkning av Carolas schlagervinnare ”Evighet”.

Håkan Steen