Det var tidernas dokusåpa

NÖJE

Allt har sin tid.

Det blev sju år i SVT, två i TV 3.

Tror inte att så förfärligt många nu sörjer när "Expedition: Robinson" går i graven.

Det var en gång i tiden modigt av dåvarande Strix-chefen Anna Bråkenhielm och SVT:s dåvarande nöjeschef Pia Marquard att våga satsa så mycket pengar på ett så oprövat koncept. De ritade om tv-kartan. Robinson blev genombrottet för dokusåporna. Inte bara i Sverige utan runt hela världen.

Men det är en programform som lätt blir förutsägbar. Både för dem som deltar och dem som tittar. Medan "Big Brother" nu följs slaviskt av bara några hundra tusen tittare, kändes Robinson, med hjälp av ständiga förnyelser, ändå hyfsat fräscht genom nästan alla säsonger. Fast när TV 3 tog över från SVT, förstörde de mycket genom att visa Robinson på tok för ofta. En betydligt bättre sista säsong hjälpte inte, då hade folk tröttnat.

Jag var med från början, när förste programledaren Harald Treutiger stod i en av SVT:s lokaler, med tropikhjälm på huvudet och plastpalmer i bakgrunden, och berättade om detta nöjesprogram som sannerligen lät lite " mer elakt och kontroversiellt än vanliga underhållningsprogram.

Och mycket riktigt blev det också ett av svensk tv:s genom tiderna mest spännande tv-projekt. Som blev utskällt efter noter, som skapade vildsinta debatter om fascist-tv, men som så småningom blev till en gigantisk tittarsuccé.

Det dröjer nog länge till vi får se ett nytt program med samma enorma genomslagskraft.

Jan-Olov Andersson