Roy Andersson ligger bra till för Guldlejonet

NÖJE

Kommer kaxiga Roy Andersson att få sitt Guld­lejon i morgon kväll eller får han stå där med rumpan bar?

Efter juryns oväntade entré på festen för Roys tävlingsfilm, har jag svårt att tänka mig att han lämnar filmfestivalen tomhänt.

Tisdag. Klockan närmade sig två på natten. Festen för Roy Anderssons ”En duva satt på en gren och funderade på tillvaron” gick mot sitt slut. Bara skvättar kvar i några vinflaskor. Personalen på Ristorante Valentino hade börja plocka undan i festlokalen. Då dök stora delar av tävlingsjuryn upp. De hade ätit (och druckit en hel del) i den vanliga restaurangavdelningen bredvid.

”Pulp fiction”-stjärnan Tim Roth klev raskt fram till Roy och gratulerade. Till och med österrikiska ­regissören Jessica Hausner, som av sina filmer att döma inte direkt är någon muntergök, såg glad ut.

Hela gänget tågade sedan iväg några hundra meter bort till lyxiga Hotel Excelsior, där de flesta stjärnorna bor.

Jag småpratade lite med Tim Roth, som plötsligt sa:

– Det här borde jag inte säga, men… alla i juryn gillade filmen.

Sedan såg han till att få sitta nära Maestro Roy vid bordet.

Har ingen aning om det anses så passande att juryn umgås med de som tävlar om Guldlejonet. Kanske sattes alla regler ur spel efter 2010, när Sofia Coppolas ”Somewhere” vann Guldlejonet. En välgjord bagatell tyckte de flesta. Inte juryordföranden Quentin Tarantino, som fixade finaste priset till sin före detta flickvän.

Högst betygssnitt på kritikernas listor har Joshua Oppenheimers ”The look of silence”. Starkt och omskakande om massmorden i Indonesien 1965–1966. Ändå… filmen är lite av en pendang till (ännu bättre) ­Oscars-nominerade ”The act of killing” från 2012.

Tror därför att tuffaste utmanaren till Roy, är Alejandro González Iñárritus ”Birdman”. Dramakomedin om livet på Broadway-teater är snudd på mästerverk.

Tror dock att Roy mycket väl kan vinna minst regi- ­eller jurypriset.