Filmen är ett grovt övertramp

Dagstidningars publicistiska övertramp kan, om inte ursäktas, åtminstone vara begripliga, då beslut ibland fattas extremt snabbt.

Vägen för en dokumentärfilm till biopremiär är betydligt längre. Kanske något års inspelning. Åtskilliga månaders redigering. Samtal med biografdistributören om när och hur filmen ska marknadsföras. I allt detta ingår rimligtvis också diskussioner kring hur filmen kan drabba de personer som medverkar.

Genom att från och med i dag visa ”Maggie vaknar på balkongen” på biografer i Stockholm, Malmö, Göteborg, Lund och Västerås, tycker jag Folkets Bio begår ett grovt övertramp.

Man kan skildra folk på samhällets skuggsida med omtanke och medkänsla, som Tom Alandh. Här har filmmakarna utrustat filmens huvudperson Maggie med en videokamera. Och hon låter den rulla. Även när hon möter en berusad man, som till sist misshandlar henne grovt.

Över huvud taget, att göra Maggie till ett slags medregissör, är ett fegt sätt att lite grann frånsäga sig ansvaret för att man skildrar en människa som inte är i balans med tillvaron.

Erfarna och (att döma av hans filmer) kloka Lukas Moodysson har fungerat som något slags kreativ rådgivare till duon som gjort ”Maggie...”. Varför försökte han inte i stället stoppa den här motbjudande soppan?