SVT står för årets hjärnsläpp

Nu när tittarna allt oftare väljer att – lagligt eller olagligt – följa tv-serier på nätet, är det inte längre så lätt att få folk att bänka sig på ett bestämt klockslag vecka efter vecka. Inte ens omsusade Mikael Persbrandt förmår locka mer än drygt 600 000 tittare till TV 4:s ”Oskyldigt dömd”.

Så om man lyckas bör man vårda sitt koncept. Med ”Livet i Fagervik” har SVT lyckats och fått en trogen miljonpublik för dramakomediserien om advokaten Johan (Henrik Johansson) och hans liv i småstadsidyllen Fagervik.

Tittarsiffrorna är inte på den nivån, det är de aldrig numera i svensk tv. Men frågan är om inte denna serie är det närmaste ”Skärgårdsdoktorn” som någon tv-kanal kommit på senare år. Vardagsrealism på svenska landsbygden, skildrad med humor och värme. Hög igenkänningsfaktor. Och väldigt trivsamt; de juridiska problemen ordnar alltid upp sig mot slutet, någonstans anar man väl också att advokatens och hans receptionist Annikas (Maria Sid) från-och-till-romans ska få ett lyckligt slut.

Har nog aldrig hört så många beskriva en tv-serie med ordet ”mysig”, som när det gäller just ”Livet i Fagervik”.

Från och med i går saknas tre färgstarka personer i serien. Supande bagaren Svante (Leif Andrée), hans hustru Lena (Ing-Marie Carlsson), även faster till huvudpersonen Johan, och deras lätt utvecklingsstörda son Ingvar (Johannes Wanselow) har flyttat till Örebro. Medvetet utskrivna ur serien av nya huvudförfattaren Marianne Willtorp & co, med ansvariga SVT-chefers goda minne, förstås.

Det är årets hjärnsläpp i svensk tv.

Inget ont om nya rollfigurer, som de som Joakim Nätterqvist och Gunilla Röör spelar. Serien lär fortfarande vara klart sevärd.

Men med bagarfamiljens sorti försvinner seriens välbehövliga svärta.

I kväll rekommenderas sista avsnittet av ”Den stora resan”, i SVT.