Krönika

Jenny Seth

Det finns bara plats för en ”Black Barbie” i taget

Nöjesbladets Jenny Seth om en infekterad hiphop-beef

NÖJESBLADET

Häromveckan tog sig äntligen Nicki Minajs ”Pink Friday” upp på Billboardlistans förstaplats. Men med framgången följer som vanligt hatarna.

Ju större Nicki Minaj blir desto högre skriker Lil’ Kim om att nykomlingen snott hennes stil. Omslaget till Nicki Minajs mixtape ”Sucka free” lånade den utmanande posen från Lil’ Kims debut ”Hard core” och de båda New York-rapparna delar uppenbarligen samma fascination för både Barbie och färgglada peruker. Minaj har poängterat flera gånger att hennes stil är en respektfull hyllning till idolen, men veteranen kallar ändå spydigt sin yngre kollega för ”Lil’ Kim-clone”.

Den ganska ensidiga beefen eskalerade i förra veckan med Lil’ Kims mixtape ”Black Friday”. På omslaget poserar hon med ett svärd och i en blodpöl i förgrunden ligger en skalp med Nicki Minajs karaktäristiska rosa hår. ”It’ll be a murder scene, I’m turning Pink Friday to Friday the 13th” rappar Kim på titelspåret, över beatet till Pharoahe Monchs gamla ”Simon Says”.

Nicki Minaj, som artigt duckat de flesta påhoppen, är trött på att just hiphopvärlden har så svårt att visa kärlek: ”Man kan se Madonna i Lady Gaga, men Madonna har aldrig hatat på Gaga för det”, konstaterar hon i en intervju.

Hon fortsätter i en annan intervju med orden ”På samma sätt som Lil’ Kim öppnade dörrar för mig öppnar jag dörrar för henne” och menar att Queen Bee inte skulle få höras och synas i media alls just nu om det inte vore för henne. Att attackera den största hiphopartisten för tillfället är ett enkelt sätt att få uppmärksamhet. Det var sex år sen Lil’ Kim sist släppte ett album och hon behöver all draghjälp som går att få.

Det är sorgligt när en kvinna inte kan glädjas åt en annan kvinnas framgång. Men det är ännu sorgligare när problemet inte beror på individer utan på större mönster. I MTV:s nya dokuserie ”Nicki Minaj: My time now” snackar huvudpersonen just om dubbelmoralen i nöjesindustrin och hur kvinnliga artister har övermänskliga krav på sig. Om man är tjej måste man, utöver att vara grym på det man gör, också vara både gullig, sexig och trevlig.

Lil’ Kim kanske beter sig illa, men hon är också bara människa och vet att det endast finns plats för en ”Black Barbie” i taget.