En kreativ svensk titel kan bädda för succé

NÖJE

Hallå! Är det någon som sett de försvunna?

De där människorna som brukade översätta filmtitlar. Någon har tydligen jagat bort dem.

Varför har vi annars otympliga namn som "Adaptation" på bio?

Jag vet att vi är ett amerikaniserat land och att många är duktiga på engelska. Men alla talar inte engelska flytande, och det är fel att behålla filmtitlar där inte det engelska uttrycket är speciellt. Det är okej med "The road to Perdition" eftersom Perdition också är en ort i filmen.

Men "Adaptation"? Alla svenskar vet inte att det betyder bearbetning/anpassning, och nog kunde man hittat på ett fyndigare svenskt namn. Likaså på "Confessions of a dangerous mind", en hopplös "svensk" filmtitel.

Just nu på biograferna går de slött bevarade titlarna "Phone booth", "The core". "The hunted", "Two weeks notice", "Ghost ship","National security", "25th hour", "Punch-drunk love", "About Schmidt" och "The life of David Gale". "Two weeks notice", ett okänt fackuttryck om uppsägningstid, heter samma sak här, med något litet tunt tillägg.

Och varför ska "Spy kids" behålla sin titel när den är dubbad till svenska? Spionungarna kräks väl inte?

Jag kan köpa "Bowling for Columbine" som ändå ligger nära vad det blivit på svenska.

Applåd åt SF som förvandlat "Maid in Manhattan" till "Kärleken checkar in", ett försök att hitta en ordlek i samma anda som den amerikanska.

Jag tror dessutom att det har betydelse för hur många som ser filmen. "Timmarna" går mycket bättre än "Far from heaven".

"Catch me if you can" har inte blivit samma framgång i Sverige som i USA. En svensk titel hade nog fått fler att förstå att Spielbergs film är en underhållande svindlarhistoria.

"Mitt stora feta grekiska bröllop" har däremot gått väldigt bra.

Det är säkert billigare att behålla de amerikanska affischerna, men det är kanske en sparsamhet som blir dyr i längden.

En kreativ svensk titel kan bädda för succé. Som när franska "Romuald et Juliette" blev "Det ligger en vit man i din säng, mamma!"

Vi har en intressant historia av översatta filmtitlar. Många har blivit klassiska uttryck. Som "En man steg av tåget" ("Bad day at Black rock"), "Det våras för Hitler" ("The producers") eller "Tjejen som visste för mycket" ("Foul play").

Visst har det funnits en hel del töntiga svenska filmtitlar genom åren. Man ryser åt "Du, var är brudarna?" för "Swingers". Med en coolare titel än sega "Häftigt drag i plugget" hade kanske fler svenskar hittat "Fast times at Ridgemont high".

Men det är bättre att försöka hitta rätt svenska ord istället för att behålla ett förbryllande amerikanskt namn.

Och lockar kanske fler till biograferna.

GES nya är väldigt läckert producerad.

"Do me" borde ge Buddaboys en hit.

"In da pub" med 50 Pence är en käck engelsk tolkning av 50 Cents "In da club".

Orsaker till extas

Jens Peterson jens.peterson@aftonbladet.se