Iz var Hawaiis största stjärna

NÖJE

Sommar. Ledigt. Värme.

Eller? Blir solen en besvikelse kan man resa bort.

För priset av några cd kommer du till Hawaii. Möt en sumokropp som låter som en ängel.

Öarna mitt mellan Kalifornien och Japan har ett eget musikliv.

Inte bara hula hula, svajiga gitarrer och ukulele som låter ananas.

Vid sidan av den traditionella folkmusiken finns mycket reggae. Samma klimat som Jamaica, samma sug efter tillbakalutade coola rytmer och spröda melodier som klinkar som isbitar i solnedgångens drinkar.

Är man på Hawaii upptäcker man helt nya artister, som den fantastiske Iz, öarnas största stjärna. Fortfarande, trots att han dog 1997, 38 år gammal.

Iz hette Israel Kamakawiwo"ole och var en gigantisk man. Av omslagsbilderna att döma måste han ha vägt ett par hundra kilo, men hans röst är ljus och lätt. Han sjunger ofta till ett sprött ukulele-komp.

Iz blandar sånger på hawaiianska med tolkningar av kända låtar, som en lustig version av John Denvers "Take me home, country road". Hans märkliga "Over the rainbow" hamnade i filmen "Meet Joe Black", vilket öppnade öron även på fastlandsamerikaner. Han väver ihop den med "Wonderful world" och det blir en märkligt upplyftande version.

Iz blandar vilt. "Facing future" och "Alone in Iz world" är bra cd att starta med om du vill kolla Iz. Tack vare internet går det att få tag i musik som annars bara säljs i affärer på andra sidan jordklotet.

En annan bra Hawaiistjärna är Jack Johnson. För oss som har James Taylor och Paul Simon som ikoner är Johnson samma andas melodiösa låtskrivare. Lägereldsmusik.

Jack Johnson var framgångsrik surfare, men fick en spricka i huvudet när han slog i ett korallrev. 150 stygn senare satsade han på musiken.

2001 kom solodebuten "Brushfire fairytales" och nyligen den ännu bättre "On and on". Det mesta är akustiskt med våg efter våg av läckra melodier, men Beastie Boys-producenten Mario Caldato lägger också in lite försynt reggae och busfärska rytmer.

Oemotståndlig akustisk gitarr och en röst som lägger sig nära trumhinnan.

Mycket aloha. Bra aloha.

Fast den som är sugen på starka sommarmelodier behöver bara invänta Per Gessles nya soloskiva. Fantastisk.

"The office" i SVT är väldigt bra. Men pinsamheterna är nästan mer plågsamma än roliga att se. Kan ändå inte låta bli att lida varje tisdag.

Animerade kortfilmerna "Animatrix" är sevärda, släpps i dag på dvd och vhs. Bättre än "Reloaded".

Orsaker till extas

Jens Peterson jens.peterson@aftonbladet.se