Återvinningen har tagit över bioduken

Läs Jens Petersons krönika

NÖJE

Återanvändning. Returpapper, retursånger, returfilmer.

Vi lever i nytolkningarnas tid.

Även på bioduken.

Inom musiken är det många som tittar på sånger ur nya vinklar i år.

Antingen sina egna, som Björn Skifs, Bruce Springsteen och Rolling Stones. Eller andras låtar, som i tv-succéen ”Så mycket bättre”, Helen Sjöholms Billy Joel-album eller Tommy Körbergs färska samling sånger kring alkohol.

I tv-serier som ”´Glee” och Idol” sjungs gamla sånger som yrvaket gör comeback på hitlistor när nästa och nästnästa generation hör dem.

Nu och då flyter samman.

I film och tv sker samma saker. BBC:s nytolkning av Sherlock Holmes kommer på SVT i slutet av januari. Sherlock Holmes är världens mest filmade rollfigur. Inspelning pågår av nästa bio-Sherlock med Robert Downey Jr, Jude Law och Noomi Rapace.

Hennes Lisbeth Salander ska få ett amerikanskt ansikte ( Rooney Mara) och nästa år får vi se hur Daniel Craigs version av Michael Nyqvist/Mikael Blomkvist, ser ut.

Bröderna Coens kommande premiär är gamla ”True grit”, där Jeff Bridges nytolkar John Waynes roll från 1969. I ”The next three days” spelar Russell Crowe samma man som franske Vincent Landon gjorde förra året.

Daniel Day-Lewis förbereder sin version av Abraham Lincoln, som tidigare spelats av bland andra Henry Fonda och Sam Waterston.

Andrew Garfield är ny Spider-Man och Stålmannen spelas nästa gång av ett nytt namn. Filmbolaget letar efter en okänd.

Bland de nya heta filmerna i vinter finns de gamla folksagorna Rödluvan (med Amanda Seyfried och Gary Oldman) och Rapunzel (Disneys nya animerade).

Alexander Skarsgård är med i den senaste modellen av ”Straw dogs”.

Henrik Dorsin har hittat en annan infallsvinkel på Åsa-Nisse, som nu ser ut som Kjell Bergqvist.

Gus van Sant, som fick pris på Stockholms filmfestival, gjorde en ”Psycho” i färg som var en kopia av Hitchcocks original men ändå lyckades vara betydligt sämre.

Joaquin Phoenix har tagit det här till en egen nivå när han i ”I’m still here” spelar en sorts version av sig själv, som får folk att undra vad som är sant och vad som är fejk.

Samma sånger, samma berättelser, repriser i nytt ljus och andra kläder.

Vi kör mot framtiden med ögonen i backspegeln.