Rösten värmde som kaffe och kanelbullar

Jens Peterson minns Hasse Tellemar

NÖJE

– Jag har talat med Hasse Tellemar!

Lena Nyman ropar triumferade i en ­klassisk sketch av Hasse och Tage.

Alla svenskar visste vad hon menade. ­Alla ville tala med Hasse Tellemar. Alla ville komma fram.

Han gjorde ”Ring så spelar vi” till ett stort folknöje.

Jens Peterson.
Jens Peterson.

Lena Nymans nummer hade premiär 1973. Då hade Hasse Tellemar sänt ”Ring så spelar vi” i fyra år och radioprogrammet var en gigantisk lyssnarsuccé. Lena Nymanss roll­figur beskriver hur hon räknar ut ­vilken slutsiffra (6) och vilken del av Sverige som får ringa. Sörmland utom 08-området. Hon åker till sina föräldrar i Skedbokvarn och lyckas komma fram.

Den roliga monologen går igenom moment för moment. Hur den som ringer in väljer skiva som ska spelas. Och småpratet. Hasse Tellemar var fantastisk på att småprata.

Innan han blev radioprofil var han musiker. Han spelade bas och dragspel och hade turnerat runt Sverige många varv och besökt de flesta orter. Bland annat med Thore Ehrling. Som ung spelade han i orkestrar med namn som Cubanera och Gösta Jonssons rytmiska revy.

Han kände till småstäder och folkparker. Om lyssnaren som ringde in var trögpratad kunde han alltid ta till vädret. Vi som lyssnade medan lördagen startade fick små vardagliga rapporter från olika delar av landet. Väder och vind och folkets planer för helgen.

Hasse Tellemar började med ­radio redan på 1950-­talet, men det var med ”Ring så ­spelar vi” han blev riktigt follkär. Han ­ledde programmet mellan 1969 och 1988.

Då gick det mellan klockan 8 och 10 på lördagsmorgonen och följdes av Melodikrysset. Halva Sverige lyssnade. Människor ringde in, önskade en skiva som skulle spelas och fick en mer eller mindre svår fråga. De fick först säga vilken musik de ville höra. Det här var före cd och digital musik. Det kunde ta tid att leta upp rätt skiva i radions grammofonarkiv, och ibland dök någon ­anställd därifrån upp i programmet om den önskade skivan var svår att hitta.
 

Det var lättlyssnat och väldigt snällt. Frukostradio där lyssnarna kunde deltaga, mer ovanligt för 40 år sedan. Man kunde ha åsikter på vilken musik folk önskade och hur allmänbildade de var. ­Alla hemma kunde vara med och tävla.

Hasse Tellemars röst lät som kaffe och kanelbullar. Hembakt. Hur är han att prata med? Varm och mänsklig, svarade Lena Nyman i den där sketchen. Och det var så vi lyssnare uppfattade honom. En väldigt snäll och omtänksam programledare som ville att alla skulle må bra och alla skulle vinna.
 

Det var roligt att komma fram, blev en vanlig avskedsfras för de som svarade fel på frågan och inte fick något pris.

De kände sig ändå som vinnare.

De hade fått tala med Hasse Tellemar.