Fångarna är för mossigt

NÖJE

Jag trodde att jag hade somnat­ och vaknat upp i början av 90-­talet.

Men det var visst bara TV4 som hade mejlat mig två avsnitt av ”Fångarna på fortet”.

TV4 fyller 20 år i år.

Och i och med det kan det förstås finnas en viss poäng i att tillfälligt nylansera­ ett av kanalens första riktigt stora nöjesprogram.

För ”Fångarna på fortet” var ju verkligen ett starkt koncept på 90-talet.

Så att jubileumsfira med att skicka ut de gamla trotjänarna Agneta Sjödin och Gunde Svan till Fort Boyard, för att återigen skrika ”Skynda, skynda!”, ”Ser du nyckeln?” och ”Du måste komma ut nu!” – och dessutom slänga in några tigrar, det sedvanliga paret kortvuxna (eller dvärgar, som man väl sa på 90-talet), och en yngre, slemmigare variant av Fader Fouras?…? Ja det är kanske lite vitsigt i rent nostalgisyfte.

Men det är verkligen ingenting vi be­höver se mer av efter det här.

För även om Svan och Sjödin är en väl inoljad duo, och programmet absolut ­inte är påfallande uselt, så är ”Fångarna på fortet” av helt naturliga skäl – alltså att tiden går och saker förändras – ­ganska mossig underhållning år 2010.

Att se samma personer som vi redan har sett i femtioelva andra tävlingsprogram springa runt och leka i celler och sjunga lama hejaramsor – det funkar helt enkelt inte lika bra längre.

Inte minst för att det – i motsats till i program som ”Idol” – inte är någonting alls som står på spel.

Och för att vi – i motsats till i program som ”Let’s dance” – inte heller får följa någon som helst utveckling.

Och ytterligare ett problem är att TV?4 i vanlig ordning rekryterar flitigt från sin egen talangpool.

För i den trängs ju personer som inte nödvändigtvis omges av ett särskilt stort allmänintresse, eller någon vidare folklig förankring.

Och när ”Idol”-laget möter ”Let’s dance”-laget i program nummer två – då är färglösheten på fortet total.