Ingen går längre säker i schlagern

NÖJE

GÄVLE

Ugglan och Andreas.

Det låter som ett radarpar i ”Bolibompa”.

Men det är givetvis fjärde delfinalens storfavoriter.

Magnus Uggla borde bara kunna ställa in ögonbrynen på scenen.

Det borde räcka för att han ska kunna luta sig tillbaka i en bekväm finalstol på lördag och beställa in paraplydrinkar.

Men ”borde” är ingen garanti.

Efter förra veckans ”Idol”-knall – en knall som skickade Nanne Grönvall till Andra chansen och sparkade Magnus Carlsson i Mumindalen – är ett ”borde” knappt ett ”kanske”.

Det är fan bara ett ord i mängden.

Som tävlingen utvecklat sig i år finns det inga säkra kort kvar.

Men det vore nåt slags skrällrekord om inte just Uggla gick direkt till Globen. Förutsättningarna kunde inte vara bättre. Dels är han en folkkär artist som både Jocke, åtta år, och Ragnhild, pensionär, känner till.

Dels kommer han från den andra världen, den som existerar utanför Melodifestivalens rosa bubbla.

Precis som årets mest tongivande vinnare hittills – ”Idol”-fragglarna, Marie Lindberg och The Ark – gör han inte musik efter Lasse Holms schlagerrecept.

Det, ja, borde räcka. Borde?…

Andra storfavoriten Andreas Johnson har ungefär samma läge.

I fjol var han trots allt nära att snuva självaste Carola på slutsegern med ”Sing for me”.

Bollen ligger på mållinjen, målvakten ligger nere vid hörnflaggan och ropar efter liniment – kan Andreas verkligen missa?

Vi bör nog tillägga att vi här pratar om den riktige Andreas Johnson.

Inte den framgångsrika kopian som klär sig i röda trasor och går under namnet Sebastian.

Hur Ugglas bidrag låter?

Har inte hört låten ”För kung och fosterland” ännu, men gissningsvis så här:

Pom-po-pom-för kung och fosterland-åh-åh-ouoååå-så går pappa ner till baren--pom-po-pom-med sin laddade bössa-åh-åh-ouoååå.

Men jag kan ha fel.

Till sist: Rätt låt måste vinna.

Inte en Book.

Markus Larsson