Andreas Johnson har tydligen ingen ryggrad

Markus Larsson om ”minnesluckan”

NÖJE

Det mest anmärkningsvärda med Melodifestivalens första halvlek går inte att ta på.

Varför inte då?

Det är en minneslucka.

Andreas Johnson minns inte att han gjorde en duett med Carola år 2008.

Eller det där var en liten överdrift. Att han inte riktigt vill kännas vid duettfiaskot i Kiruna är en mer korrekt beskrivning.

Kan förstå honom. Det kan inte vara lätt att åka ut mot Nordman och ett häxbål av låtsaseld.

Samtidigt undrar jag hur karln står upp? Är det tack vare osynliga trådar från taket? Han har ju uppenbarligen ingen ryggrad.

Det var ju inte Andreas eller Carolas fel att bidraget ”One love” röstades bort under förnedrande omständigheter. Det var tv-tittarnas. Ja, jag menar dig, käre läsare. Du som inte lyfte på luren eller ”råkade” ringa fel nummer. Tog omdömet en tupplur?

”One love” är fortfarande, enligt Melodifestivalens egna och mycket speciella måttstock, ett av tävlingens bästa nummer nånsin. Att inte fler förstod det är chockerande. Speciellt med tanke på att en viss fjumpahumpa-låt av Frida Muranius gick direkt till final samma år och ... jag orkar inte.

Men nog om det. Jag är inte bitter.

Det är svårt att säga nåt om Johnsons chanser på förhand. Risken finns att han varit med en gång för mycket.

I övrigt är uppställningen i de två första deltävlingarna alldeles lagom. Anders Ekborg hoppar in från avbytarbänken, Jessica Andersson fortsätter att vara en flitig repris, Salem al Fakir kallas ofta för ”fakiren” och jag gläds naturligtvis mest åt Anna Maria Espinosa.

Deltävlingarna kommer dock att behöva riktigt bra låtar för att bli spännande.

Och Melodifestivalen handlar ju just om låtar, och inget annat.

Eller har jag missat nåt?