Krönika

Markus Larsson

Jag hoppas han får styra sitt öde själv

Markus Larsson om Lundells överraskande besked

NÖJESBLADET

”En inställd spelning är också en spelning.”

Det var Lundell som gjorde uttrycket folkkärt.

Men en inställd turné med 23 datum är inte en turné.

Det är nåt helt annat.

Pressmeddelandet är kort och sakligt och säger inte mycket.

Ulf Lundells kommande vinterturné är inställd på grund av sjukdom.

Det är rätt vanligt att turneér, eller i alla fall konserter, fimpas på grund av sjukdom.

Ibland är dessa sjukdomar – halsfluss, magtrubbel, utbrändhet och fan och hans influensa – bara en ursäkt som musikbranschen använder när de vill dölja en betydligt mer förnedrande och pinsam åkomma: dålig biljettförsäljning.

Men det stämmer inte för Ulf Lundell.

Att turnén marknadsförts med tv-reklam under jul och nyår tyder på att biljetterna knappast säljer som smålandsrullar på popfestival. Ingen behöver köpa dyra annonser för utsålda spelningar.

Men samtidigt har extrakonserter stoppats in i Göteborg och Stockholm för att möta intresset.

Det är också märkligt att så få nära Lundell verkar veta vad det handlar om, att beskedet om den inställda turnén kom som en överraskning för hans närmaste musiker.

Naturligtvis kan Lundell ha satt en vänlig men bestämd munkavle på medarbetare, släkt och vänner. Naturligtvis kan han fått ett infall och tyckt att han äntligen är färdig med livemusiken, att han är less och trött och klar. Naturligtvis kan det vara mycket värre än så. Mycket talar kanske för att det är värre än så. Men det är spekulationer.

Tajmingen kunde dock vara bättre. Ulf Lundells popularitet svalnar allt snabbare med åren. Publiken sinar, framför allt på festivaler med en yngre publik. Skivorna försvinner i ett anonymt treplusland. Hitsen som ska sälja in Lundell till nya generationer finns inte.

För några år sen, under en turnépremiär i Gävle, meddelade Lundell att han tänker sluta turnera, kanske till och med lägga av med musiken helt och hållet. Om ett tag. Nån gång. Ganska snart.

Förhoppningsvis får han fatta det jobbiga beslutet själv, och inte kroppen.