Bluargh – ibland är det allt som behövs

Markus Larsson om Clutch

NÖJE

Budskapet?

”Bluuuuaarrrgg-ha-ha-ha...”

Ibland behövs inget mer.

Grejen är inte att Clutch använder nonsensuttryck. Poängen är att de är så viktiga för gruppen att de ofta skriver ner dem i sina texthäften.

I programförklaringen ”Earth rocker” från senaste albumet med samma namn sjunger Neil Fallon flera olika varianter av ”bluargh”. Han får det att låta som att ordet är ingår i bandets stamceller. Det fyller samma funktion som ”be bop e lula” för tidig rockabilly. Med ”bluargh” tar Fallon en svart tusch­penna och ringar in gruppens ­attityd med tjocka streck.

Clutch är så långt från popteoretiska konstinstallationer man kan komma. Musiken är lika jordnära som potatis. Rötterna sitter så djupt att de når ända till rockmusikens ursprungliga idéer om boogie.

Låtarna får lyssnaren att vilja dansa och slåss och åka motorcykel, gärna samtidigt.
 

Clutch har döpt ett av sina album efter Beale Street i Memphis, ökänd syndargata för historiens mest prominenta jazz- och bluesartister. Nya skivan, en av årets tolv bästa, innehåller även referenser till ”Rocket 88” – en inspelning av och med Jackie Brenston And His Delta Cats som brukar räknas som det första riktiga exemplet på rock’n’roll.

Clutch kommer från Germantown, Maryland. De har släppt tio skivor och brukar få uppträda på de svenska hårdrockfestivalernas mindre scener inför en liten men hängiven publik.

Gruppen har varken tappat eller bytt ut en enda medlem sedan de bildades 1990. De har blivit så samspelta att de brukar få publiken att gapa av förvåning och skrika ”vamonos, vamonos” av lycka.
 

Tankarna går till stenad blypsykedelia som Queens Of The Stone Age. Men Clutch har antagligen inte samma kommersiella potential. Josh Homme fungerar bättre som maskulin pinuppa på magasin­omslagen än fyra opretentiösa skägg i t-shirt.

Men QOTSA har fortfarande inte lyckats göra ett album som är lika kul och bra som ”Earth rocker”.

Lyssna & se

”Belong to the world” (låt, The Weeknd)

Justin Timberlake hade kunnat skära av ena lillfingret med slö kniv för att få ha med den här låten på sin senaste skiva.

”Springsteen & I” (dokumentär)

Rar film där fans pratar om sin idol. Visas på bio på måndag och inleds med bilder från Ullevi.