Bergman kommer att sätta er på plats

NÖJE

Snart kommer det en ung rättvikskulla och sätter er alla på plats. Marit Bergman.

Hon har äntligen lyckats omvandla sin högljudda energi till nåt världen, och hon själv, kommer att ha nytta av,

Stor popmusik.

Okej, så här är det: Jag känner Marit Bergman.

Under en glad men aningen sömnlös period bodde vi till och med i samma lägenhet.

Då lärde jag mig att denna 25-åring, tidigare sångerska i Candysuck om ni minns dem, besitter lika mycket ivrig, oregerlig och yvig energi som sju tusen genomsnittliga rockband tillsammans.

Hon kunde inte öppna en kökslåda utan att det lät som en punksingel.

Charmigt – utom när hon kom hemsmygande från sina underliga indieklubbar vid tre om lördagsnätterna och skulle veva igång sin vegetariska supervickning.

Det är trevligt att kunna konstatera att denna säregna egenskap nu faktiskt kommit till användning.

För man kan gott säga att unga damens solodebut präglas av samma slags otyglade hetta som de där förbannade lådöpnningarna.

Fast ”Waste more time”, som singeln heter, låter bättre?

Det är faktiskt en liten powerpop-dröm, söt och uppstudsig på samma gång, genomborrad av en förtjusande melodislinga och sjungen med en självsäkerhet och – inte minst – en känsla för engelska språket som är mycket ovanlig i Sverige.

Vore det inte för att Bergman själv protesterat mot den beskrivningen, skulle jag säga att hon låter som en Juliana Hatfield med större melodikänsla.

Jag är dessutom övertygad om att ”Waste more time” skulle kunna falla en större publik på läppen, bara den större publiken nånsin fick höra den.

Kaj Kindvall är härmed underrättad.

Bäst av allt:

Att döma av demos jag minns från den där lägenheten finns det mer where that came for.