Nu står det mellan fyra bidrag, kanske

NÖJE

JÖNKÖPING

Mendez, Jan Johansen & Pernilla Wahlgren, Da Buzz och Jill Johnson.

Det är de fyra akterna det står mellan i Jönköping på lördag.

Tror jag...

Ah.

Äntligen sitter vi åter i ett sterilt konferensrum på ett landsortshotell och lyssnar på studioversioner av de åtta låtar som gör upp i en av den numer oändliga Melodifestivalens deltävlingar.

Då vet man att det är vår i schlagerrapportörens liv.

Man vet emellertid också att de första intryck som skapas vid en dylik uppspelning inte nödvändigtvis har någon bärighet i längden.

Förutsättningarna kan förändras drastiskt när artisterna - några orutinerade och måhända nervösa, andra kanske obekväma med sin låt - kliver ut på scenen.

Så jag ber att få slänga in alla förbehåll, reservationer och brasklappar som finns till hands.

Men spontant hävdar jag alltså att det finns fyra bidrag i denna första giv som sticker ut lite extra.

Jag tänker på de här:

Jill Johnsons "Crazy in love". En klatschig, svängig och småsexig Shania Twain-smocka som startfältets överlägset bästa sångerska verkar trivas utomordentligt bra med.

Mendez "Carnaval". Inte riktigt lika övertygande som "Adrenalin". Det är mer Lou Bega än Ricky Martin den här gången, mer godmodighet än explosivitet. Men låten håller ändå hög klass och den vildsinte chilenaren är ju den typ av artist som alltid växer på scenen.

Da Buzz "Stop! Look! Listen!". Någotsånär modern snälldisco med refräng som tämligen omedelbart klistrar sig fast i hörselgångarna. Borde kunna suga åt sig unga röster.

Jan Johansen & Pernilla Wahlgrens "Let your spirit fly". Skulle kunna beskrivas som en avlägsen, svensk släkting till Olsen Brothers "Fly on the wings of love". Fast den är pampigare, har ett tyngre driv och framförs av en betydligt snyggare duo. Studioversionen luktar vinnare lång väg.

Fast vilka i denna kvartett som går direkt till finalen och vilka som får försöka på nytt i det så kallade uppsamlingsheatet törs jag verkligen inte uttala mig om ännu.

Förhoppningsvis utkristalliseras ett svar efter de repetitioner som inleds i Tipshallen i eftermiddag.

Utmanare?

Det skulle i så fall vara Dedes påtagligt brittiska dänga "Someone, somewhere, someday" och möjligen, möjligen Crosstalks lätt pudelmetal-färgade "Stronger". Fast jag tycker nog mest att den låter som ett utfyllnadsspår på ett album John och Tone Norum skulle ha kunnat ge ut för femton år sedan.

Jesse Martin & Alive ska ha cred för att de sjunger på svenska, men "Ingen annan" känns bara som ett framtida soundtrack till Disneyklubben. Inte en schlager-contender.

Fame Factory-bekanta Markus Landgren framstår också som chanslös. Det är ju kul att någon vill vara den nye Harpo och göra en pastisch på "Moviestar", men... nä, låten är för knepig.

Sammantaget kan startfältet betecknas som hyggligt starkt och hyggligt jämnt.

Och nu... let's roll!

Killer Ass tror på Jan Johansen & Pernilla Wahlgren.

Tråkigt för dem.

Han tippade fel fem gånger av fem i fjol...

Årets schlagerdrink verkar vara White Russian.

- Bra för magen, som rutinerade deltagare i cirkusen uttrycker saken.

Per Bjurman