Vilken triumf, Marit

NÖJE

HULTSFRED

Som väntat en något blek öppningsdag.

Men Marit Bergman "gjorde" i alla fall en halv Håkan Hellström.

Så helt bortkastad var den inte.

Att göra en Håkan Hellström är att piska upp sån rasande, bubblande eufori att tiden stannar.

Och det var precis vad lilla dalkullan Marit Bergman gjorde under sin eftermiddagsshow på Pampas vid sextiden i går kväll.

I alla fall ögonblicksvis.

Den version av semihiten "This is the year" som avslutade ordinarie set träffade med samma förödande, förkrossande, hypnotiserande kraft som "Ramlar" på Hawaiiscenen för två somrar sedan.

Jo, faktiskt.

Ett stort Hultsfredsögonblick mitt i den allmänna ledan anno 2003.

Och det är så kul att kunna konstatera.

Jag känner ju fröken Bergman lite grann, har följt henne ett tag - och utvecklingen är rent frapperande.

För två år sedan stod hon på demoscenen och harvade.

I fjol var hon indieprinsessa på Stora dans.

Och nu denna triumf.

Fortsätter det så här så " ja, det törs man ju knappt tänka på.

Men det skulle inte alls förvåna om Marit blir riktigt, riktigt stor. Hon har begåvningen och hon har karisman. Självförtroendet lyser om tjejen numer - och det med all rätt.

Ni ser henne snart på den stora Kalasturnén.

Det kan bli hur förtjusande som helst.

This is the year, Marit.

Kul att se att Joddla Med Siv-flaggan är med i år också.

Det blir ingen riktig Hultsfredsfestival utan den.

Nya Atlantistältet håller kanske inte Saharaklass, men innebär definitivt ett lyft.

Klart bästa scenen sedan Pampas uppfanns.

"Massivt, Bjurre, massivt." Så står det i ett sms Mattias Kling skickar från In Flames-konserten.

Ja, där den ene ser ett blekt Hultsfredsprogram ser den andre himlen.

Intrycket består. Det är lite avslaget i år. Lite tamt. Lite visset. Men i dag hoppas vi på Moneybrother. Även han bör kunna "göra" en Håkan.

Per Bjurman