Jag har fått en kram av Soul Brother #1

NÖJE

LOS ANGELES/NEW YORK

Klockan är bara åtta på morgonen, men James Brown vill ha tårta.

- Finns här nån tårta, ropar han så hela loungen på LAX stannar av.

Jag kan inte bistå på just den punkten men lyckas ändå utverka en kram av Soul Brother Number One.

Den här spalten skulle egentligen ha handlat om Tony Sopranos grabb.

AJ.

Han - eller åtminstone Robert Iler, som gestaltar honom - satt på stolen intill mig vid ett roulettbord i Vegas förra helgen och brände obscena summor pengar.

Med tanke på att det är premiär för sjätte säsongen av "Sopranos" ikväll - en händelse i paritet med Ullevi 85 - hade ju det passat finfint.

Men det finns hjältar och det finns hjältar.

Sen finns James Brown.

Så jag måste istället berätta om den smådystra morgon i Los Angeles när två veckors mirakulös västkust-semester med 70-årsfirande mamma är över och jag sitter i en lounge på LAX och försöker låta bli att oroa mig över hur sagda mamma ska klara bytet i Chicago på egen hand.

Plötsligt skräller det till ute i entrén. En dörr slås upp - och där står han:

The hardest working man in showbusiness!

Det går som en stöt genom den pömsiga loungen. Till och med de mest blaserade Wall Street Journal-läsarna sätter sig rakare i de mjuka skinnfåtöljerna.

James Brown bryr sig föga. Han utför en liten stepp på golvet och ropar efter sin tårta. Han får en öl istället och efter några grymtanden verkar han nöja sig med det.

Sen sätter sig The godfather of soul, dödligt vass i glittrig skjorta och stora wraparounds, vid ett bord och börjar kurtisera en yppig blondin.

Vi får alla veta att han varit på Asien-turné och nu är på väg hem till South Carolina.

- Dom älskar mig i Kina, säger han och fyrar av ett gnistrande Hollywood-leende.

Jag, en blyg viol, brukar inte störa celebriteter hur som helst och nu har jag - naturligtvis - en Motown-T-shirt på mig också. Att hälsa på James Brown i en sådan är som att promenera genom basaren i Damaskus med en Jyllands-Posten under armen.

Men det kan inte hjälpas. Det är som sagt James Brown det handlar om nu. Så jag stövlar fram, tar i hand och säger att det är en ära att befinna sig i samma rum som Soul Brother Number One.

- Well, vi måste skaffa dig en ny tröja, svarar han.

Sen får jag ändå en kram och ett "God bless you, son".

And I feel good.

Orsaker till extas

Per Bjurman