När alla ska göra allt blir ingenting ordentligt gjort

Läs Sylvia Balac krönika

”Hej, jag heter Petra och ska operera dig i dag.”
Foto: Robin Lorentz-Allard
”Hej, jag heter Petra och ska operera dig i dag.”
NÖJE

Kompetenskrav: Universalgeni.

Sylvia Balac.
Sylvia Balac.

Vissa talesätt tappar eller byter betydelse med åren.

”Skomakare bliv vid din läst” är ett uttryck som borde uppdateras med ett stort fett INTE.

För aldrig har vi väl matats med så mycket snack om multikompetens och vikten av att ha många bollar i luften som nu.

Politikerna uppmanar oss att byta bana flera gånger under ett yrkesliv.

Journalister ska helst kunna skriva, fota, filma, klippa, webbpublicera, programleda och radiosända. På samma förmiddag.

I ”Top model” suckar Tyra Banks djupt när nån flickstackare snubblar på orden i en reklamfilm för läppglans. ”Det räcker inte att bli bra på bild, man måste ha HELA PAKETET”, säger Tyra, fritt översatt.

Och när det förr fnissades åt artister som försökte skådespela eller tvärtom ses det numera som något självklart.

Kasta gärna in dans, modellande och programlederi också. ­Eller varför inte kläddesign och ­författande.
 

Plötsligt är det som att alla ska vara universalgenier.

Wikipedia: Ett universalgeni är en person som är expert på många ämnesområden. De flesta människor blir bara bra på en sak under sin levnad, men med högre intelligens, motivation, nyfikenhet och inspiration kan en klick människor bli universalgenier.

Hm. Är det så att människan har utvecklats så snabbt att denna ”klick” nu omfattar i stort sett alla kändisar? Eller är det bara så att vi blivit så kändiskåta att vi inte längre kan avgöra vilken kvalitet de levererar? Kanske borde mångsysslare som Marie Serneholt, Markoolio, Laila Bagge, Paolo Roberto och Petra Mede blivit vid sin läst trots allt.
 

Eller, förresten, glöm Mede i den uppräkningen. Hon ÄR banne mig ett universalgeni. Det finns förmodligen ingenting hon inte skulle klara av. Om jag vaknade upp på ett operationsbord och ­Petra Mede stod lutad över mig med en skalpell skulle jag bli förvånad, men ändå känna mig trygg.

Men bortsett från Mede då så tror jag att vi alla borde ta det lite lugnt och gå tillbaka till att göra en sak väl i stället för flera halvdant.

För i en tid när alla ska göra allt riskerar vi att inte få något ordentligt gjort alls.