Move over, Måns – Sarah är en vinnare

NÖJE

MALMÖ. Mot slutet av Sarah Dawn Finers mästerliga nummer lyfter hela tävlingen bokstavligt talat fyra meter upp i luften.

Det är så bra att jag inte kan uttrycka mig på svenska längre. 

Om jag hade en megafon skulle jag genast slå på den och skrika: 

Ladies and gentlemen, I think we have a winner. 

Markus Larsson.
Markus Larsson.

Fjärde veckan. 

Och fjärde j–a torsdagen. 

Inget är kul längre. All entusiasm har avrättats av för lite sömn, för mycket stress och för många Kalle Anka-bidrag. Till och med studiomannen Henric Von Zweigbergks skämt behöver koffein. 

Det är en sorglig syn som bänkar sig framför scenen och muttrar. Och allra sorgligast är nog, well, jag. 

Det mest intressanta jag ser är mina egna skor (ena skosnöret gick upp i bidrag nummer två och jag knöt det och... roligare än så blev väl inte livet i dag heller). 

Men just när jag vill ställa mig upp och be alla att dra åt mumindalen så börjar

SVT:s personal att tissla och tassla och greja med samma laddade koncentration som inför Måns Zelmerlöw i Skellefteå. Framför allt fixar de med en sorts hiss som Zweigbergk snabbt döper till ”dödskatapulten”. 

Till skillnad från resten av startfältet uppträder Sarah Dawn Finer i full mundering från första stund. Jag är ingen expert på kläder, men dansarna är klädda i, ehm, vitt och Dawn Finer verkar, öhm, ha en lyxigt broderad bordsduk på sig.

Sarah frågar sin bror Rennie Mirro, som gjort koreografin, om var hon ska stå och sen ... sen ... sen kommer det där fenomenala numret som vi har efterlyst i fyra veckor. 

Låten ”Moving on” träffar inte direkt. Men numret. I tre minuter, som toppas av att Sarah Dawn Finer hissas upp i luften, får den svenska braklagom-mentaliteten flyga och fara.

Dawn Finer gör en dawnifierad variant av en klassisk och överdramatisk Balkanballad. Men frågan är om ens öststatsländerna i Eurovision Song Contest vågar ta i så här mycket? Så här breda penslar brukar bara OS-invigningar i Kina använda. 

Jag vet ännu inte hur det ser ut i tv:n, men framme vid scenkanten känns ”Moving on” redan som den svenska schlagerhistoriens pampigaste och snyggaste nummer. 

Och jag vet inte vad som händer på lördag, men jag det här är min vinnare. Det här är vad jag tar med mig från Melodifestivalen 2009. 

”Moving on” förvandlar till och med Måns Zelmerlöws guldglans till plast. 

FAKTA

Larssons läckraste 1

”Moving on” med Sarah Dawn Finer. Hur bra hon sjunger? Gissa tre gånger. 

Larssons läckraste 2

”Moving on” med Sarah Dawn Finer. Måste bara nämna henne en gång till.