Lene Marlin

- med melankolin som ledstjärna

MUSIK

22-åriga popjäntan från Nordnorge är tillbaka med ett rykande färskt album.

Foto: VIRGIN MUSIC

Tromsø är en liten by i norra Norge.

Där finns bland annat cirka 40 000 norrmän och en årlig dansbandsgala.

Och så fanns där en 17-årig tjej utan några som helst ambitioner att bli popstjärna. Allt hon gjorde var att köpa en gitarr och tonsätta sina tonåriga funderingar om livet när hon var 14.

Tre år senare hade hon skivkontrakt.

Ett år därpå släppte hon albumet "Playing my game".

Debuten i den inte självklart shitloads-säljande genren ensam-flicka-från-polcirkeln-med gitarr har i dag sålt i 1,7 miljoner exemplar.

- Det skedde väldigt mycket på väldigt kort tid. Livet blev väldigt förändrat, säger Lene Marlin.

Men själv förblev hon samma norska jänta.

- Jag är väldigt ödmjuk när jag tänker på att så många andra vill höra plattan, är allt hon har att säga om framgångarna.

I februari 2000 gjorde hon den sista konserten på sin första turné.

Då hade alldeles för många saker hänt alldeles för snabbt under en tid och den norska popflickan var utsliten.

Så sliten att en fortsättning inte var självklar.

- Jag var tvungen att fundera över om jag verkligen ville göra en ny platta, säger hon.

Men Lene hittade tillbaka till glädjen på samma sätt som hon alltid gjort. Genom låtskrivandet.

- Att folk får höra mina låtar - det betyder mer än allt det andra, säger hon.

Och nu talar mycket för att det kommer att förbli just så.

Nya skivan spelades in i London med demonproducenten Mike Hedges (U2 och Travis).

Lene Marlin pendlade mellan Oslo och London. I skymundan från den norska pressen kunde hon promenera anonym på Londons gator.

En inspirerande arbetsmiljö, visade det sig.

- Jag var väldigt överraskad. Jag kunde skriva två låtar om dagen medan de and ra höll på med andra saker i studion.

- Till slut sa Mike: "Nu får du inte skriva fler låtar för nu har vi material till tio album". Det var en kempefin upplevelse.

I dag är Lene Marlin 22. Och låtarna på nya skivan har åldrats med henne, tycker hon.

Melankolin är fortfarande ledstjärna.

För det är i den kyliga nordnorska natten som Lene Marlin öppnar dagboken och tar fram gitarren.

Hon trivs bäst där - där hon kan sitta och skriva sina sånger.

Och så vitt jag vet sitter hon där än.

ARKIV: LENE MARLIN

Per Magnusson