Tack, Sverige.
Utmaningen jag gav er för en dryg vecka sedan antas och kärleken lyfter Iron Maiden över alla hinder.
Plötsligt blir en strid på kniven verkligen en fråga om liv och död.
I min recension av Europapremiären i danska Ålborg förra torsdagen efterlyste jag närmast desperat en glob som rullar söderut längs med Nynäsvägen.
Exakt så besviken var jag över det ljumna mottagandet inför att metalikonerna på denna turné väljer att framföra "A matter of life and death" i sin helhet - vilket upptar dryga 70 minuter av speltiden, innan en handfull klassiker avverkas.
Men " det är ungefär som det brukar.
Inför svenska åhörare upphöjs Iron Maiden från blotta underhållare till dirigenter av ett spektakel som är större än bandet självt. Symbiosen grupp och publik ger en helhet som har få motstycken i musikvärlden.
Skillnaden mot i Danmark är så remarkabel att det egentligen skulle kunna handla om två olika planeter. Där: lojt, avvaktande och ölsegt. Här: hysteriskt, glädjerusigt och kärvänligt.
Och det under hela konserten.
I denna inramning kan sextetten omöjligen misslyckas, utan får möjlighet att spela ut sitt fulla register. Stoltheten över senaste albumet blir en sober mantel som sveps över kvällen och när sedan "Fear of the dark" lösgörs strax före klockan tio är det som om den här stora golfbollen faktiskt börjar röra på sig en smula.
Okej för att Bruce Dickinson inte riktigt sköter sin flyglarmsleverans som han brukar.
Okej för att sisådär en 20 favoriter saknas.
Utmaningen går hem - och med den är ett fyra spelningar långt segertåg inlett.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...