”Bra musik ger folk hopp”

Nöjesbladet har träffat Skottlands hetaste rockband – Glasvegas

1 av 4 | Foto: Phil Wilkinson/TSPL
Paul Donoghue (bas), Caroline McKay (trummor), James Allan (sång och gitarr), och Rab Allan (gitarr) bildade Glasvegas 2000. För två år sedan upptäcktes de av musikmogulen Alan McGee – och i år kom deras första album.
MUSIK

I oktober flydde Glasvegas till ett gotiskt hus beläget i hjärtat av Draculas hemtrakter.

Nu har de kommit ut.

– Vi har spelat in en julskiva. Fantasi slår intellekt. Det har jag använt mig av, säger sångaren James Allan.

Nöjesbladet mötte Glasvegas i Stockholm och pratade om nya skivan, turnélivet – och nästa års Sverigespelning.

”Flowers and football tops” – låten om tonårspojken som blev offer för gatuvåldet och aldrig kom hem till mamma – gungar lika romantiskt som den kvider desperat.

Så, mot slutet, ur kaoset av alarmerande gitarrer och nattsvarta textrader, stiger James Allans plötsligt hoppfulla stämma upp till 30-talsmelodin ”You are my sunshine, my only sunshine, you make me happy when skies are blue”.

”Fruktansvärt starkt”

– När jag skrev låtarna tänkte jag aldrig att de skulle ge folk hopp. Men nu känner jag mig hedrad, det är fantastiskt att folk finner hopp i vår musik. Vad gäller avslutningen med ”You are my sunshine” ... Att säga ”du är mitt solsken” är jävligt kraftfullt.

– Säger du det, och verkligen menar det, så är det något väldigt stort att kalla en annan människa. ”Du är mitt solsken och mitt enda solsken, ta det inte ifrån mig”. Du vet, det är väldigt enkelt men fruktansvärt starkt, säger Glasvegas sångare och låtskrivare James Allan.

Gitarristen och kusinen Rab Allan nickar.

– Bra musik ger folk hopp och det är så musik ska vara. Det är lite annorlunda i dagens musikklimat, jag tror att folk har längtat efter något sånt här. Vi har inte satsat på att det ska vara så, det har bara hänt, säger han.

Näckströmsrummen inne på Berns hotell i Stockholm är sparsamt inredda.

Här har Glasvegas uppehållit sig hela dagen i skydd från novemberkylan som färgat Berzelii park i grått.

– Vi har inte hunnit se någonting av Sverige än, men från min balkong verkar det vackert. Men vi ska försöka komma ut några timmar och se staden. Vi kom i går kväll, säger gitarristen Rab Allan.

Med det var nära att de inte kom alls. I Danmark var bandet på väg att rymma – med ”Idol”-systern ”X factor”.

– Vi körde förbi där de gjorde sina auditioner. Vi funderade på att gå med, bara för att testa på det. Men vi var tvungna att åka till flygplatsen. Hur det hade gått? Fruktansvärt! säger Rab Allan och skrattar.

Saknar Glasgow

Gillar ni att turnera?

– Jag hatar att flyga, det är det värsta. Men det är kul att komma till nya länder. Men jag saknar Glasgow. Hela tiden, för vi är aldrig där. Mest saknar jag familjen och vännerna. Glasgow är ju hemma.

Trots det – hela nästa år är vigt åt turnerande.

Och i mars väntar Sverige.

– Vi skulle ha kommit hit om två veckor. Vi tänkte ställa in en spelning i Frankrike och åka hit i stället, men det funkade inte med logistiken att köra hela vägen.

– Men nu kommer vi för en riktig spelning i mars i stället. Vi fick reda på att vi var populära i Sverige förra veckan, vi hade inte en aning, säger Rab Allan.

Spelade in i Transylvanien

Vore inte turnerandet nog så släpper bandet även en julskiva.

Titeln är ”A snowflake fell (and it felt like a kiss)”.

– The Crystals har en låt som heter ”He hit me (and it felt like a kiss). Jag hade skrivit låten ”A snowflake fell”, men hade ingen fortsättning, så jag tänkte att jag tar det där. Det passade fint, säger James Allan och rättar till sina wayfarers.

– Det är en vacker låt med fin text. Vi visste inte vad vi skulle kalla skivan så vi tog titeln till albumet också. Men första singeln blir en låt som heter ”Please come back home”, säger Rab Allan.

Ni spelade in skivan i Transsylvanien?

– Ja, man undrade alltid hur det var när man var liten och det var precis som man trodde. Väldigt vackert och slott överallt. Vi byggde en studio i ett gotiskt hus och spelade in där.

– Det blev sex låtar med känslor som knyter an till julen. Musikaliskt är det lite mjukare, med mer keyboards och piano. Men det låter som Glasvegas. Du kommer att känna igen dig.

Avslutningsvis, vet ni att er trummis Caroline McKay blev nummer tio på tidskriften NME:s ”Cool list 2008” den här veckan?

– Fucking hell! Är det sant? Jag har alltid tyckt att Caroline varit cool, problemet är att hon kommer bli så kaxig nu. Men var hamnade vi då? säger James Allan.

FAKTA

Glasvegas om...

... framtiden:

– Vi ska turnera hela nästa år och vi kommer att börja skriva nya skivan då också. Vi planerar att släppa den i januari 2010, säger Rab Allan.

... solglasögonen som James Allan ständigt bär:

– Jag har vant mig, tar jag av dem blir allt så ljust. Jag känner mig bekväm bakom dem. När jag var arbetslös bar jag dem också hela tiden, så det är inget nytt, säger han.

... rocklivet:

– Man hänger bara med och accepterar det. Stannar man upp och reflekterar blir det svårt att hänga med. Det är fantastiskt och man fortsätter hela tiden framåt, för det händer alltid något nytt. Att vara på turné är kaos. Det är mycket festande, vi tar saker och ting ganska långt, säger James Allan.

– Om Caroline håller styr på oss? Haha. Hon har tillbringat nästan hela sitt liv med att kurera sig från en bakfylla. Det kommer att stå på hennes gravsten. Vi är inga lättviktare, men det är ingen ide att försöka hänga med hennes drickartempo.

... låtskrivandet:

– Jag bestämmer aldrig i förväg vad jag vill skriva om. Jag sätter mig bara ned och skriver det jag tänker på just då. Låter känslorna komma fram. Och fantasi är viktigt. Fantasi slår intellekt, det har jag använt mig av, säger James Allan.